Handleden innehåller flera senor som är omslutna av senskidor och löper under spända band samt genom olika fack, s.k. kompartments. Vid daglig användning kan senorna svullna och bli inflammerade. Svullnaden minskar utrymmet som senorna har att glida i inom sina senskidor och fack, vilket ofta ger smärta och nedsatt funktion. En senfriläggning i handleden är ett kirurgiskt ingrepp som syftar till att skapa mer utrymme för de irriterade senorna att röra sig fritt.
Den vanligaste formen av senfriläggning i handleden används för att behandla De Quervains tendinit, en seninflammation på tummens sida av handleden. Andra, betydligt ovanligare former av seninflammation kan drabba handledens extensormusklers senor, exempelvis extensor pollicis longus och extensor digiti minimi.
Vid en De Quervain-operation öppnas senskidorna i handledens första fack kirurgiskt. Det första facket rymmer senorna abductor pollicis longus och extensor pollicis brevis. Dessa senor löper längs tummens och handledens utsida och blir lätt inflammerade av repetitiva rörelser i hand eller handled, till exempel vid upprepat greppande eller vridande.
Handledens extensorsenor löper längs handens och handledens baksida. Även dessa kan bli inflammerade av ensidiga, upprepade rörelser över tid.
Det främsta symtomet vid De Quervains tendinit är smärta på tumsidan av handleden, som förvärras när man greppar ett föremål eller vrider på handleden. Svullnad eller domningar över tummens och pekfingrets baksida kan också förekomma. Smärtan förvärras ofta när tummen belastas samtidigt som handleden böjs utåt.
Huvudsymtomet vid inflammation i extensorsenorna är smärta på handens och handledens baksida, som förvärras när handleden böjs bakåt eller belastas med rakt håll.
Ingreppet utförs oftast i lokalbedövning. Kirurgen gör ett litet snitt vid tummens rot, på handledens utsida, för att komma åt det första facket i handleden. Senskidan som omsluter de två senorna öppnas, och de senstrålar som finns inom facket delas så att senorna får möjlighet att glida lättare. Därefter stängs snittet med suturer. Ett stöd eller en ortos används vanligtvis i cirka två veckor för att hålla handleden stilla under läkning.
Vid inflammation i extensorsenorna görs ett snitt på handledens baksida för att öppna de senskidor som omger senorna och därmed avlasta dem.
De flesta patienter upplever en tydlig smärtlindring efter ingreppet, men återhämtningen tar tid. Suturerna tas normalt bort efter ungefär två veckor, varefter rörlighetsträning av handleden och tummen påbörjas gradvis. Lättare dagliga aktiviteter kan ofta återupptas relativt snart, medan tunga lyft och ansträngande arbete bör undvikas några veckor till. I sällsynta fall kan ärrvävnad orsaka viss stelhet, vilket vanligtvis förbättras med träning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online