Titlarna kirurgisk förstaassistent (Surgical First Assistant, SFA) och certifierad förstaassistent (Certified First Assistant, CFA) kan skapa förvirring för den som funderar på en karriär inom kirurgisk assistans. Båda yrkesgrupperna arbetar som medlemmar i ett kirurgiskt team, men de skiljer sig åt när det gäller erfarenhetsnivå och utbildningskrav. Eftersom flera organisationer utfärdar behörigheter och riktlinjer inom området pågår löpande arbete med att tydliggöra rollerna och standardisera kvalifikationerna för dessa viktiga funktioner.
Ett utbildningsprogram för SFA kräver normalt tidigare erfarenhet från operationsrum samt CFA-examen eller certifiering som kirurgisk tekniker (CST). Antagningskraven varierar; vissa program kräver kandidatexamen, medan andra godtar meriter som legitimerad sjuksköterska (RN), CNOR (Certified Nurse Operating Room) eller legitimerad läkarassistent.
Studenterna läser vanligtvis kurser i anatomi och fysiologi, medicinsk terminologi, kirurgisk farmakologi, anestesi, allmänna och specialiserade kirurgiska ingrepp, sårvård och mikrobiologi, kompletterat med övervakad klinisk praktik. Program som är ackrediterade av Commission on Accreditation of Allied Health Education Programs (CAAHEP) tar mellan 10 och 22 månader att genomföra.
SFA:n hjälper kirurgen före, under och efter ett kirurgiskt ingrepp. Arbetsuppgifterna, som utförs under överinseende, omfattar bland annat drapering av patienten, hemostas (blödningskontroll) genom tryck eller användning av instrument och kemiska medel, upprätthållande av sterila förhållanden, retraktion, klämning och knytning av genomskuren vävnad, slutning av sårlager samt placering av dräneringar.
Arbetsuppgifterna varierar beroende på typ av operation och kan ibland även innefatta val och applicering av förband, assistans vid återupplivning vid behov samt uttag av vener eller vävnadsprover. Ansvarsområdet breddas successivt i takt med ökad erfarenhet och kompetens.
Ackrediterade CFA-program kräver gymnasieexamen, och kurser i biologi, matematik och kemi rekommenderas. Vissa program ställer krav på certifiering som CST. Utbildningen omfattar anatomi, fysiologi, medicinsk terminologi, farmakologi, sterilteknik och kirurgiska ingrepp samt övervakad klinisk praktik.
HLR-certifiering rekommenderas, liksom erfarenhet från en operationsmiljö. Utbildningsprogrammen varar tre till sex terminer och avslutas med en certifieringsexamination.
Under kirurgens ledning monterar CFA:n instrument och utrustning, sterila draperier och kirurgiska lösningar. En CFA hjälper det kirurgiska teamet att ta på sterila rockar och masker, draperar patienter och kan under operationen lämna över nödvändiga instrument till kirurgen.
De assisterar även vid blödningskontroll, håller retraktorer och hjälper till med förbandsläggning. Vissa övervakar patientens vitala tecken och transporterar patienter till och från operationsrummet, medan andra sköter autoklaver, sugapparater eller diagnostisk utrustning. Tidigare erfarenhet och utbildningsnivå avgör i vilken utsträckning CFA:n får delta aktivt i ingreppet.
Kort sagt kräver SFA-rollen längre utbildning, mer omfattande klinisk erfarenhet och större ansvar under själva ingreppet, medan CFA-rollen fungerar som en naturlig instegsplats in i yrket. Både SFAs och CFAs erhåller sin certifiering från National Board for Surgical Technology and Surgical Assisting, och med ytterligare erfarenhet och utbildning kan en certifierad förstaassistent avancera till tjänsten som kirurgisk förstaassistent, enligt amerikanska Bureau of Labor Statistics. För den som överväger denna karriärväg är det klokt att noggrant jämföra olika programs antagningskrav, längd och innehåll för att hitta den utbildning som bäst matchar egna mål och förutsättningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online