Mjälten är ett organ i knytnävsstorlek som ligger i den övre vänstra delen av buken. Den ingår i immunförsvaret och ansvarar för att filtrera blodet samt bekämpa bakterier och infektioner. Mjältens allmänna hälsa påverkar även blodets nivåer av röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Under vissa omständigheter kan kirurgisk borttagning av mjälten vara ett behandlingsalternativ eller en medicinsk nödvändighet.
Det kirurgiska ingrepp som innebär att mjälten tas bort kallas splenektomi. Enligt Society for American Gastrointestinal and Endoscopic Surgeons (SAGES) är den vanligaste orsaken till en splenektomi ett tillstånd som kallas idiopatisk trombocytopen purpura (ITP). Vid detta tillstånd har man onormalt lågt antal blodplättar, vilket försämrar kroppens normala förmåga att koagulera blod. Om bristerna blir betydande kan symtom som lätta eller kraftiga blåmärken och blödningar uppstå. Blir symtomen allvarliga kan splenektomi användas för att stoppa nedbrytningen av blodplättar.
Splenektomi kan även användas vid andra blodrelaterade sjukdomar, exempelvis svår talassemi (talassemi major), trombotisk trombocytopen purpura (TTP) och hårcellsleukemi.
En splenektomi kan också bli aktuell vid traumatiska skador på mjälten. Förr var kirurgi standardbehandling vid denna typ av skada, men framsteg inom andra behandlingsmetoder ger idag läkarna fler valmöjligheter. Drabbas du av en mjältskada som inte kräver omedelbar operation kan du läggas in på sjukhus i flera dagar medan läkarna övervakar mjältens funktion. Om möjligt behandlas skadan utan kirurgi. Society for Surgery of the Alimentary Tract anger dock flera faktorer som kan leda till att läkare ändå väljer splenektomi. Det handlar bland annat om kraftig blödning i bukhålan, sjunkande halter av hemoglobin – proteinet i röda blodkroppar – samt behov av blodtransfusion motsvarande mer än två enheter.
Vid stadium 1-A eller 2-A av Hodgkins lymfom kan en kirurgisk procedur som kallas stadieindelande laparoskopi eller laparotomi behövas. Syftet är att bedöma hur utbrett lymfomet är, men detta går normalt inte att göra utan att först utesluta mjälten som en eventuell bidragande faktor. Splenektomi är det etablerade sättet att åstadkomma denna uteslutning.
I vissa fall skadas mjälten oavsiktligt i samband med andra kirurgiska ingrepp. Händer detta kan kirurgen pröva flera metoder innan en splenektomi blir aktuell, exempelvis kauterisering (förslutning genom värme), argonstråle för att främja blodets koagulering samt speciella absorberbara nät. Misslyckas dessa metoder kan splenektomi vara enda gångbara alternativet.
Splenektomi kan även bli aktuellt av flera andra skäl, bland annat vid abscesser eller cystor i mjälten samt vid vissa former av lokal högt blodtryck i organets kärl. Dessutom kan mjälten behöva tas bort i samband med operation av närliggande organ, som magsäcken, bukspottkörteln eller tjocktarmen. Kontakta din läkare för mer information om orsakerna till mjältborttagning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online