Botulinumtoxin, allmänt känt som Botox, är ett renat neurotoxiskt protein som produceras av bakterien Clostridium botulinum. Även om toxinet framför allt är känt för sin användning inom skönhetsindustrin används det även som läkemedel för en rad olika medicinska tillstånd.
Den tyske läkaren Justinus Kerner (1786–1862) undersökte under tidigt 1800-tal flera dödsfall där personer blivit svårt sjuka efter att ha ätit korv. Han fann att dödsfallen orsakades av bakterier som växte i livsmedlen. Giftet gav han smeknamnen "korvgift" och "fettgift". Kerners noggranna dokumentation lade grunden för all framtida forskning om botulinumtoxin.
År 1897 lyckades den belgiske bakteriologen Emile van Ermengem (1851–1932) identifiera Clostridium botulinum som den bakterie som orsakade förgiftningarna. Idag känner man till flera olika stammar av bakterien, märkta A till G, varav fyra – A, B, E och F – kan orsaka sjukdom hos människan.
Under 1920-talet isolerade forskaren Herman Sommer A-stammen i renad form som ett stabilt syraprecipitat. I slutet av 1940-talet började Alan Scott och Edward Schantz rena toxinet i kristallin form, vilket gjorde det säkrare att hantera. Samtidigt upptäckte Vernon Brooks att små doser botulinumtoxin kunde slappna av överaktiva muskler – en upptäckt som skulle visa sig avgörande för toxinet framtida användning.
Under andra hälften av 1900-talet upptäckte Alan Scott att A-stammen var effektiv vid behandling av skelning samt olika former av muskelkramper och spasmer. År 1989 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA (Food and Drug Administration) botulinumtoxin typ A för medicinsk behandling. I samband med detta fick preparatet sitt nuvarande namn: Botox.
Under de senaste decennierna har FDA godkänt allt fler användningsområden, och Botox har blivit nästintill synonymt med kosmetiska behandlingar. Redan år 2006 hade produkten vuxit till en industri värd flera miljarder dollar. Framgången beror till stor del på kändisar som populariserat behandlingen för att jämna ut rynkor och minska rynkan mellan ögonbrynen. Idag används Botox dessutom medicinskt mot tillstånd som kronisk migrän, överaktiv blåsa och överdriven svettning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online