Kolektomi: vad det är, när det behövs och hur återhämtningen går till

En kolektomi är ett kirurgiskt ingrepp där hela eller delar av tjocktarmen (kolon) tas bort. Operationen utförs ofta för att förhindra att en sjukdom eller ett annat tillstånd orsakar ytterligare skada på tarmen. Beroende på omfattningen av ingreppet kan det röra sig om en total kolektomi (hela tjocktarmen), en hemikolektomi (höger eller vänster halva) eller en partiell resektion av ett avgränsat avsnitt.

Skäl till operation

Det finns flera vanliga orsaker till att en kolektomi behöver utföras, bland annat:

• Tarmobstruktion (tarmvred) eller perforation, det vill säga ett genombrott i tarmväggen
• Tjocktarmscancer eller polyper som inte kan avlägsnas på annat sätt
• Crohns sjukdom eller ulcerös kolit som inte svarar på annan behandling
• Kraftig blödning från tjocktarmen

Risker

Som vid alla kirurgiska ingrepp finns vissa risker förknippade med en kolektomi. Allvarliga komplikationer kan uppstå, exempelvis:

• Infektion i såret eller bukhålan
• Blodpropp i benen eller lungorna
• Skada på urinblåsan eller andra närliggande organ
• Blödning under eller efter operationen

Din kirurg går igenom dina individuella risker innan ingreppet, så att du kan fatta ett välgrundat beslut.

Undersökningar före operationen

Under tiden du väntar på operation kan olika tester och undersökningar genomföras för att övervaka din hälsa och planera ingreppet. Det kan handla om blodprov, lungröntgen, EKG samt bildundersökningar som datortomografi eller koloskopi.

Så går ingreppet till

Beroende på hur stor del av tjocktarmen som ska tas bort utförs operationen antingen genom ett långt snitt i buken (öppen kirurgi) eller genom flera små snitt (laparoskopisk titthålskirurgi). De kirurgiska instrumenten förs in genom snitten, och kirurgen manövrerar dem utifrån för att avlägsna den aktuella delen av tjocktarmen.

Vid titthålskirurgi används ofta en liten kamera som ger kirurgen en förstorad bild av bukhålan. Denna metod innebär vanligtvis mindre smärta, kortare sjukhusvistelse och snabbare läkning än öppen kirurgi, men är inte lämplig i alla situationer.

Återhämtning

Efter operationen är det viktigt att hålla sårområdena rena och förbandade för att förebygga infektion. Du kan få läkemedel som antibiotika eller smärtstillande medel för att underlätta läkningen. Sjukhusvistelsen varierar oftast mellan några dagar och en vecka, beroende på ingreppets omfattning och hur du mår.

De första veckorna efter operationen bör du undvika tunga lyft och ansträngande aktiviteter. Din vårdpersonal ger dig råd om kost och när du gradvis kan återgå till ditt normala liv.

Varningstecken att akta för

Kontakta din läkare omedelbart, eller sök akut vård, om du upplever något av följande efter operationen:

• Kraftiga buksmärtor
• Tecken på infektion, som rodnad, svullnad eller var kring såret
• Hög feber
• Illamående, kräkningar eller att du inte får i dig vätska eller mat

Snabb vård vid dessa symtom minskar risken för allvarliga komplikationer och främjar en trygg återhämtning.