
Stimulering av ryggmärgen är en metod som används för att behandla kronisk ryggsmärta när mer konservativa behandlingsformer inte gett tillräcklig effekt. Metoden innebär att en elektrisk apparat opereras in nära ryggmärgen. Apparaten ersätter smärtbudskapen till hjärnan med en mer tolererbar, pirrande känsla. Förfarandet för att placera in en stimulator varierar beroende på flera olika faktorer.
Enligt American Association of Neurological Surgeons är det första steget vid placering av en stimulator ett tillfällig bruk av en provanordning för att avgöra om en permanent apparat kommer att vara effektiv. Om du är kandidat för permanent implantering kommer din kirurg att använda en extern stimulator som i hög grad motsvarar den smärtlindrande mekanism som används vid långtidsbehandling. Stimulatorn programmeras vanligtvis med ett antal olika inställningar för smärtlindring, som sedan testas för att avgöra om stimulering av ryggmärgen fungerar för dig. Om du har nytta av behandlingen fastställer kirurgen därefter vilka specifika inställningar som visar sig mest effektiva. Provperioden kan pågå från en enda dag upp till flera veckor.
Om provresultatet blir positivt planeras du in för permanent implantering. Alla ryggmärgsstimulatorer består av två huvuddelar: en pulsgenerator som skapar en elektrisk signal och en elektrodledning som leder signalen till det område som ska behandlas. Inom denna övergripande konstruktion finns två olika typer av stimulatorer som ofta används. Fullständigt implanterade enheter placeras helt inuti kroppen och drivs av ett icke laddningsbart batteri som med jämna mellanrum måste opereras bort och bytas ut. Radiofrekvensenheter använder i stället en extern sändare och antenn som styr en mottagare implanterad i kroppen. Tillsammans med din läkare avgör du vilken typ som passar bäst för just din situation.
En annan viktig faktor är var elektrodledningen ska placeras. I vissa fall läggs ledningen under huden genom ett litet snitt nära ryggmärgen. Genomförs implanteringen på detta sätt sker ingreppet under lokalbedövning. Kirurgen kan i stället välja att placera elektroden i omedelbar närhet av ryggmärgen. Detta förfarande, som kräver narkos, inleds med att en liten del av en kota tas bort för att ge tillgång till ryggmärgen. När detta är gjort placeras stimulatorns elektrod i utrymmet mellan ryggmärgen och kotan.
När elektroden har placerats aktiverar kirurgen den för att säkerställa att den fungerar korrekt. Är du under narkos väcks du upp för denna bedömning. Utöver att värdera smärtlindringens effekt får du även beskriva hur bekvämt elektroden sitter. Vid behov kan kirurgen justera elektrodens läge eller placera ytterligare elektroder för att utvidga området som täcks av smärtlindringen. När elektrodplaceringen är slutförd implanteras generatorn. Om det behövs får du ytterligare bedövning innan detta moment påbörjas. Efter ingreppet får du instruktioner om återhämtningen efter operationen och om den långsiktiga vården av din implanterade stimulator.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online