Njurdonation anses vara mycket säkert och orsakar sällan några långvariga effekter. De flesta donatorer får njuren borttagen genom en laparoskopisk nefrektomi, ett betydligt mindre invasivt ingrepp än öppen kirurgi. De viktigaste riskerna och biverkningarna liknar de som gäller för alla kirurgiska ingrepp.
Den som donerar en njure kommer att uppleva smärta vid snittstället och behöver troligen smärtlindring under flera dagar efter operationen. Som vid alla operationer finns det risker att ta hänsyn till, bland annat reaktioner på narkos, blodproppar, blodförlust, andningsproblem och infektion.
Det är viktigt att känna till tecknen på en eventuell infektion efter ingreppet. Kontakta din vårdgivare om du upplever ökad rodnad eller svullnad kring såren, tilltagande smärta, svårigheter att urinera, förändringar i urinens utseende eller lukt, ihållande feber, långvarigt halsont eller besvär från bihålorna, svettningar, frossa, illamående eller hudutslag.
Vissa personer drabbas av uppblåsthet, magkramp och allmänt obehag efter operationen. Under de första 24 timmarna efter ingreppet får patienten normalt bara äta isbitar och dricka klara vätskor, därefter utökas kosten gradvis i takt med återhämtningen.
Enligt Cleveland Clinic löper njurdonatorer ingen större risk för framtida hälsoproblem än personer med två njurar. Njurdonation påverkar inte heller donatorns förväntade livslängd, vilket gör det till ett relativt tryggt beslut för de flesta.
Det finns sällsynta rapporter om långsiktiga komplikationer efter njurdonation, exempelvis kräkningar, buk- och bäckensmärta, yrsel samt trötthet och slöhet. Enligt CBS News saknas dock tillförlitlig statistik över kirurgiska komplikationer hos njurdonatorer, vilket gör det extra viktigt att diskutera individuella risker med sin läkare innan donation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online