Kirurgiska preventivmetoder erbjuder en mer permanent lösning på frågan om familjeplanering. Kirurgisk sterilisering kan endast utföras under läkares vård och ansvar. Beroende på metod kan ingreppet medföra biverkningar, exempelvis hormonella förändringar eller symtom liknande dem vid menopaus. Kom också ihåg att en återställande operation är kostsam och inte alltid möjlig – därför bör konsekvenserna vägas noggrant innan du väljer detta alternativ.
Börja med att besöka en läkare som specialiserat sig på reproduktiv hälsa eller en gynekolog för att diskutera kirurgiska preventivalternativ. Dessa metoder passar bäst för dig som inte planerar att skaffa barn eller utöka din familj. Eftersom kirurgisk sterilisering sällan går att ångra kommer läkaren troligen att gå igenom din sjukdomshistoria och i vissa fall rekommendera mindre permanenta alternativ.
När beslutet om operation är taget går läkaren igenom själva ingreppet samt eventuella biverkningar. Kirurgiska ingrepp kan vara invasiva och påverka kroppens hormonbalans, särskilt för kvinnor. Dessa effekter bör diskuteras i förväg så att du som patient är väl förberedd. Ibland krävs även mediciner, exempelvis antibiotika, före operationen.
De vanligaste kirurgiska preventivmetoderna för kvinnor är sterilisering av äggledarna och hysterektomi.
Vid sterilisering av äggledarna stängs dessa av med hjälp av klämma, band, knut eller genom bränning (kauterisering). Detta hindrar mogna ägg från att nå livmodern, vilket gör befruktning omöjlig. Ingreppet är minimalinvasivt och påverkar inte hormonbalansen, vilket innebär att biverkningarna är få. Effekten är omedelbar, men metoden skyddar inte mot sexuellt överförbara infektioner.
Tänk på att även om sterilisering räknas som en mycket säker metod finns det fortfarande en liten risk för graviditet – och sker detta ökar risken för utomkvedshavandeskap. En återställande operation är ibland möjlig, men den är kostsam och lyckas inte alltid.
En hysterektomi är ett betydligt mer invasivt ingrepp där hela eller delar av livmodern och äggstockarna tas bort. Kvinnor som genomgått hysterektomi kan inte bli gravida, och ingreppet går inte att ångra. Operationen utförs oftast av medicinska skäl, till exempel vid förhöjd risk för vissa cancerformer som livmoder- eller äggstockscancer, eller vid svåra sjukdomar som inte svarar på behandling – preventivverkan blir då en bieffekt av ingreppet.
Om äggstockarna tas bort uppstår en omedelbar menopaus. Det leder till hormonrelaterade biverkningar som värmevallningar, utebliven eller oregelbunden menstruation, humörsvängningar och vaginal torrhet. Hormonersättningsterapi kan rekommenderas efter operationen. Återhämtningstiden varierar vanligen mellan två och åtta veckor.
Vasektomi är den vanligaste metoden för manlig sterilisering. Under ingreppet genomskärs sädesledarna, som transporterar spermier till sädesvätskan. Den sexuella förmågan påverkas inte – den enda skillnaden är att sädesvätskan efter operationen inte längre innehåller några spermier. Detta gör att en kvinnlig partner inte kan bli gravid, även om hon har ägglossning vid samlag.
En vasektomi ger dock inte omedelbar effekt. Andra preventivmetoder måste därför användas tills en spermieanalys visar att sädesvätskan är helt fri från spermier. Metoden bör betraktas som permanent, eftersom en återställande operation inte alltid är framgångsrik. Biverkningarna är få, och vasektomi påverkar varken mannens hormoner eller sexlust.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online