Det finns flera olika typer av biopsier som kan utföras på en leverfläck. Vilken metod som slutligen väljs beror på flera faktorer – bland annat skälet till undersökningen, patientens hälsoprofil, leverfläckens utseende och storlek, var på kroppen den sitter samt eventuell cancerhistorik i familjen.
Ibland vill patienter låta ta bort leverfläckar av kosmetiska skäl eller för ökad komfort. Andra gånger finns en misstanke om att fläcken är atypisk eller på något sätt avvikande. I vissa fall vet man helt enkelt inte om fläcken kan vara farlig och väljer då att ta höjd för det värsta. De flesta försäkringar täcker ungefär två tillfällen av biopsi vid atypisk leverfläck. Utöver det kan ersättningen bero på patientens egen och familjens sjukdomshistoria samt andra faktorer. Det kan därför bli viktigt att kunna styrka att fläcken verkligen är atypisk – något som endast en läkare med specialistkunskap inom området kan fastställa.
Om en leverfläck bedöms som atypisk rekommenderas alltid en biopsi. Vilken metod som bör användas kan dock variera, och valet görs av en läkare med rätt specialistkompetens. Även typiska leverfläckar kan i vissa fall biopseras, men resten av den här artikeln handlar specifikt om atypiska leverfläckar.
I vissa fall klarar en enskild läkare hela ingreppet. I andra situationer behövs ett helt team av specialister. Vid melanom kan teamet, eller delar av det, även behöva ta bort hud i området runt leverfläcken för att säkerställa att cancern inte sprider sig vidare. Detta blir extra viktigt om cancern redan hunnit sprida sig.
Om läkaren är osäker på om leverfläcken verkligen är atypisk kan han eller hon beställa ett test som kallas dermatoskopi. Undersökningen är enkel och smärtfri och görs med specialutrustning som fungerar ungefär som ett förstoringsglas. Med den här metoden kan läkaren ibland utesluta atypiska leverfläckar, vilket gör att en fullständig biopsi inte längre behövs.
I vissa fall får patienten komma med önskemål kring vilken form av biopsi som används, men i de flesta fall fattas beslutet av läkaren. Valet beror på flera faktorer: patientens medicinska historia, leverfläckens typ, storlek, form och färg, var på kroppen den sitter samt andra ovanliga förhållanden eller funderingar som framkommer i samband med undersökningen.
Den valda metoden är sannolikt en av följande:
Excisionsbiopsi. Väljs oftast när en leverfläck misstänks vara cancerogen. Hela fläcken tas bort från huden under lokalbedövning. Därefter sys såret eller bränns ihop med elektrokauter.
Laserbiopsi. Används ofta när leverfläcken sitter nära eller sammanväxer med blodkärl. Metoden är säkrare och skonsammare än enkel excision i dessa fall och kan också göras under lokalbedövning. I svårare situationer kan patienten dock behöva sövas för att garantera fullständig stillhet under ingreppet.
Stansbiopsi (punchbiopsi). Görs också under lokalbedövning. Här skärs en liten bit av huden runt leverfläcken ut tillsammans med själva fläcken, och såret stängs vanligtvis med stygn.
Rakbiopsi (shavebiopsi). Används främst för atypiska leverfläckar som sticker upp ovanför hudytan. Även denna görs med lokalbedövning. Namnet kommer av att fläcken "rakas" av ovanpå huden i stället för att skäras djupare ned. Ingreppet kan ske med skalpell eller elektrokirurgi. Metoden rekommenderas dock inte när hudcancer misstänks, eftersom den inte tar bort vävnaden under fläckens utskott.
Leverfläcken, eller delar av den och omgivande vävnad, skickas till laboratoriet för analys. Om resultaten visar misstänkta celler eller säker cancer kan två saker hända. Antingen fortsätter läkaren med ytterligare excision och skär bort hud lager för lager runt området tills proverna kommer tillbaka rena. Blir borttagningen för djup eller omfattande, eller ligger området på en känslig del av kroppen, stänger läkaren såret och remitterar patienten till en specialist för vidare utredning samt eventuell ytterligare operation och/eller behandling.
Eftersom de första biopsiresultaten ibland kan missvisa kan kompletterande laboratorieanalyser krävas. Visar sig något ovanligt kan läkaren föreslå ytterligare behandling eller operation. Det kan röra sig om en utökad kirurgisk åtgärd som kallas "bred lokal excision", där mer hud och vävnad tas bort från området tills den kvarvarande vävnaden visar sig vara cancerfri. Ingreppet görs under lokal- eller narkos beroende på patient, kroppsdel och andra faktorer. Såret stängs därefter med stygn, om inte området är alltför stort. I sådana fall kan det bli nödvändigt att transplantera hud från en annan del av kroppen till såret.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online