Perikardialpåsen (parietal + visceralt perikard) innehåller 15–50 mL serös vätska – en ultrafiltrat av plasma som är avgörande för hjärtats mekanik.
Funktioner
- Smörjning: Minskar friktion mellan viscerala och parietala lager vid hjärtkontraktion/avspanning.
- Mekaniskt skydd: Buffrar hjärtat; begränsar överdriven dilatering.
- Barriär: Begränsar spridning av infektion/malignitet från angränsande strukturer.
- Fysiologisk reserv: Hanterar akuta volymförändringar (t.ex. ansträngning).
Sammansättning
- Liknar plasma men lägre protein (1–2 g/dL), högt lactatdehydrogenas (LDH).
- Lymfocyter dominerar vid inflammation.
Patologi: Perikardialergi
- >50 mL: Upptäckbar på echo (liten).
- >250 mL: Kardiomegali på bröstkorgsöversikt.
- Snabb ackumulering (även 100–150 mL): Tamponad (↑ perikardialtryck → ↓ fyllnad → chock).
- Orsaker: Viral, urämisk, malign, autoimmun, post-kardial skada, bakteriell, TB, hypotyreoid, läkemedel.
Diagnostisk punktion (Perikardiocentès)
- Cellräkning, odlingar, cytologi, ADA (TB), tumörmarkörer, pH/glukos.
- Transudat vs exsudat (Light's kriterier anpassade).
Normal perikardialvätska är avgörande för hjärtmekanik; överflöd hotar hemodynamiken.
