Att bli kardiolog är en lång men givande resa som kräver många års studier och praktisk träning. Här går vi igenom de viktigaste stegen på vägen mot en karriär inom hjärtmedicin.
De flesta medicinska skolor kräver en kandidatexamen för antagning. Det finns inga strikta regler för vilket huvudområde du ska läsa, men många studenter väljer ämnen som biologi, kemi, fysik, biokemi, molekylärbiologi, anatomi och fysiologi samt folkhälsovetenskap.
Både USA och Kanada har ett stort antal medicinska skolor som erbjuder MD-examina. Ansökningsprocessen kräver ett minimibetyg (GPA), resultat från MCAT-provet (Medical College Admissions Test), rekommendationsbrev från professorer samt ett personligt brev där du redogör för varför du vill bli läkare. Efter en grundlig granskningsprocess får du antingen ett antagningsbesked eller ett avslag.
Medicinskolan pågår normalt i fyra år. De två första åren fokuserar främst på föreläsningar i grundvetenskapliga ämnen som anatomi och fysiologi. De två sista åren består huvudsakligen av kliniska rotationer, där studenterna arbetar på sjukhusavdelningar inom olika specialiteter – inklusive kardiologi.
Efter medicinskolan krävs en residensutbildning (residency) i internmedicin, som pågår i tre till fyra år. Under denna period deltar du aktivt i patientvården och bygger vidare på de kunskaper du förvärvade under medicinstudierna.
Fellowshipen utgör den slutliga specialiseringen inom kardiologi. Den pågår i ungefär tre år och innefattar intensiv och praktisk träning inom området, exempelvis hjärtkateterisering och avancerade metoder för behandling av svår hjärtsvikt.
Vissa länder erbjuder integrerade program för dig som vill bli kardiolog. Ett sådant program kombinerar medicinsk grundutbildning med allmän specialistutbildning och vidare subspécialisering. En integrerad utbildning tar vanligtvis cirka tolv år totalt att genomföra.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online