Atrioventrikulära (AV) klaffar: Struktur, funktion och klinisk betydelse

De atrioventrikulära (AV) klaffarna säkerställer enkelriktat blodflöde från förmaken till kammarna. Det finns två huvudklaffar:

1. Mitralklaffan (Bikuspidal klaffa)

Vänster förmak → vänster kammare
Två blad (anterior, posterior)
Chordae tendineae → papillära muskler (anterolateral, posteromedial)

2. Trikuspidal klaffa

Höger förmak → höger kammare
Tre blad (anterior, posterior, septal)
Chordae → papillära muskler (anterior, posterior, septal)

Primära funktioner

Förebygga regurgitation: Stängs under kammarsystol (S₁ = stängningsljud).
Tillåta diastolisk fyllnad: Öppnas under kammardiastole (passivt + förmaksbidrag).
Förebygga kammaröverfyllnad: Begränsa end-diastoliskt volym.
Bidra till hjärttoner: S₁ (mitral- + trikuspidalstängning); S₂ (aorta- + pulmonalklaffstängning).

Vanliga patologier

Tillstånd	Mechanism	Vesentliga drag
Mitralinsufficiens (MR)	Bladvickning, chordaeruptur, anulusdilatation, ischemisk papillär dysfunktion	Holosystoliskt buller i apex, LV-dilatation, risk för förmaksflimmer
Mitralstenos (MS)	Reumatisk fusion/kommissurkalkning	Diastoliskt gnagg, förmaksförstoring, förmaksflimmer, lungartär hypertension
Trikuspidalt insufficiens (TR)	RV-dilatation (lung-HT), infektiv endokardit (IVDU), karcendoid	Systoliskt buller LLSB, JVD, leverpulsation
Trikuspidalstenos (TS)	Sällsynt; reumatisk, karcendoid	Diastoliskt buller LLSB, högra förmakets förstoring

Klinisk betydelse

AV-klaffdysfunktion → volym-/trycköverbelastning → kammarremodellering → hjärtsvikt, arytmier. Ekokardiografi är primärt diagnostiskt verktyg. Intervention (reparation/ersättning) styrs av symtom, kammarfunktion och allvarlighetsgrad.

Öppen hjärtkirurgi