En preoperativ diagnos är den misstänkta eller bekräftade medicinska tillståndet identifierat före operation, baserat på anamnes, undersökning, lab, bildgivning och specialistinput.
Viktiga syften
- Kirurgisk planering – Bestämmer tillvägagångssätt, omfattning, instrumentering, förväntad blodförlust, och kontingensplaner.
- Preoperativ optimering – Styr läkemedelsjusteringar (antikoagulantia, steroider, diabetesmedel), fastning, tarmrensning, hjärt/lunggodkännande, näringsstöd.
- Informat samtycke – Möjliggör diskussion om diagnos, procedur, risker, fördelar, alternativ, och förväntade utfall.
- Patientutbildning – Sätter förväntningar för återhämtning, rehab, livsstilsförändringar, uppföljning.
- Dokumentation & kommunikation – Säkerställer att alla teammedlemmar (kirurg, anestesist, omvårdnad, patologi) delar samma kliniska bild.
- Kvalitet & säkerhet – Stödjer kirurgisk timeout, WHO-checklista, och retrospektiv audit.
Diagnostisk säkerhet
- Definitiv – Biopsi-bekräftad, bildbekräftad (t.ex. koloncancer, gallsten).
- Provisorisk/Arbetsdiagnos – Stark klinisk misstanke; slutgiltig diagnos kan vänta på fryssektion eller permanent patologi (t.ex. "äggstocksmassa, r/o malignitet").
Noggrannhet är avgörande. Felaktig diagnos leder till fel plats kirurgi, otillräcklig resektion, eller onödig morbiditet. Multidisciplinära tumörboard och second opinions är standard för komplexa fall.
