En hjärtdefibrillator är en medicinsk apparat som levererar en kontrollerad elektrisk stöt till hjärtat för att återställa en normal hjärtrytm vid livshotande rytmrubbningar eller hjärtstillestånd. När hjärtat slutar slå effektivt eller hamnar i en farlig rytm kan defibrillatorn korrigera detta genom att skicka en exakt elektrisk puls till hjärtmuskeln, vilket får den att återuppta en regelbunden och normal rytm.
Hjärtstillestånd innebär en plötslig förlust av hjärtfunktion där hjärtat slutar slå effektivt. En defibrillator kan då leverera en livräddande stöt som återställer en normal hjärtrytm och räddar personens liv.
Kammarflimmer är en allvarlig rytmrubbning som kännetecknas av kaotiska och oorganiserade sammandragningar i hjärtats kammare. Tillståndet kan leda till hjärtstillestånd och är en av de vanligaste rytmstörningar som defibrillatorer kan korrigera.
Kammartakykardi är en onormalt snabb hjärtrytm som utgår från hjärtats kammare. Ihållande VT kan vara farligt och riskerar att övergå i hjärtstillestånd. Med en defibrillator kan rytmerna konverteras tillbaka till en normal sinusrytm.
Supraventrikulär takykardi är en snabb hjärtrytm som utgår ovanför kammarna, oftast från AV-knutan eller hjärtats förmak. Defibrillatorer kan i vissa fall användas för att avbryta vissa typer av SVT.
Defibrillatorer kan även användas för kardioversion, vilket innebär att en kontrollerad elektrisk stöt levereras för att återföra en snabb, onormal hjärtrytm – exempelvis förmaksflimmer (AFib) eller förmaksfladder – till en normal sinusrytm.
Det finns två huvudtyper av defibrillatorer: automatiserade externa defibrillatorer (AED) och manuella defibrillatorer. AED-apparater är utformade för att kunna användas av personer utan medicinsk utbildning och finns därför på offentliga platser där ett plötsligt hjärtstillestånd kan inträffa. Manuella defibrillatorer kräver däremot medicinsk kompetens och används av vårdpersonal på sjukhus, vårdcentraler och inom ambulanssjukvården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online