1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Endovaskulär stentgraftkirurgi på bröstaortan – vad är det och hur går ingreppet till?

Endovaskulär stentgraftkirurgi på bröstaortan är en minimalinvasiv metod som används för att behandla olika sjukdomar i aortan – kroppens största blodkärl, som löper genom bröstkorgen. Vid ingreppet förs en så kallad stentgraf, ett metallnät överdraget med tyg, upp i aortan för att förstärka kärlväggen samt förebygga bristning eller läckage.

Så går ingreppet till

Operationen utförs via ett litet snitt i ljumsken och omfattar vanligtvis följande steg:

1. Förberedelser

Patienten ges allmän narkos, och det kirurgiska teamet förbereder åtkomststället i ljumsken.

2. Inplacering av stentgrafen

En kateter förs in genom snittet och leds fram till det skadade området i aortan. Stentgrafen förs därefter upp genom katetern och positioneras på rätt plats.

3. Utplacering

När stentgrafen nått rätt position vecklas den ut, antingen med hjälp av en ballong eller genom en självexpanderande mekanism. Utvecklingen skapar en tätning mot aortaväggen, vilket förstärker det försvagade eller skadade området och hindrar blod från att läcka ut.

4. Borttagning av införingssystemet

Införingskatetern dras försiktigt ut, medan stentgrafen blir kvar permanent på plats i kärlväggen.

5. Förslutning

Snittet i ljumsken sys ihop eller försluts med ett särskilt slutbleck.

Fördelar jämfört med öppen kirurgi

Endovaskulär stentgraftkirurgi erbjuder flera fördelar jämfört med traditionell öppen operation. Eftersom bröstkorgen inte behöver öppnas blir trauma på kroppen betydligt mindre, smärtan lindrigare och vårdtiden kortare. Även återhämtningen går snabbare, och risken för komplikationer är lägre.

Metoden är ofta förstahandsval vid komplexa aortasjukdomar, exempelvis aneurysm (kärlbråck), dissektioner (sprickor i kärlväggen) eller traumaskador, till exempel efter trafikolyckor. Vilken behandling som passar bäst avgörs dock alltid individuellt utifrån patientens anatomi, sjukdomens utbredning och andra medicinska faktorer, i samråd mellan patient och behandlande läkare.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online