Stetoskopet är en avgörande akustisk medicinsk enhet som används av kliniker för att auskultera inre kroppsljud – primärt hjärtliga, lung-, buk- och kärlljud. Bemästring av auskultation förblir en hörnsten i den fysiska undersökningen.
Kärnkliniska tillämpningar
1. Hjärtauskultation
- Hjärttoner (S₁, S₂): Bedöm klaffstängningstid och intensitet.
- Blåsljud: Systoliska/diastoliska, graderade 1–6; identifiera etiologi (stenos, insufficiens, shunt).
- Extra toner: S₃ (hjärtsvikt), S₄ (styv kammare), utkastningsklick, perikardialt friktionsgnissel.
- Arytmier: Oregelbundna rytmer (t.ex. förmaksflimmer) kan uppskattas.
2. Lungauskultation
- Normala andningstoner: Vesikulära, bronkiala, bronkovesikulära.
- Adventitia ljud:
- Visslingar (astma, KOL)
- Krakel/rales (lungödem, pneumoni, fibros)
- Ronkier (sekretioner i stora luftvägar)
- Stridor (övre luftvägsobstruction)
- Pleuralt friktionsgnissel (pleurit)
3. Bukauskultation
- Tarmtoner: Normala, hypoaktiva (ileus), hyperaktiva/borborygmi (obstruction), frånvarande (peritonit, sen obstruction).
- Kärlbruiter: Njurartärstenos, aortaan evrysm, iliakal/femoral sjukdom.
4. Blodtrycksmätning
- Korotkoff-ljud (fas I–V) via manometer för systolisk/diastolisk tryck.
5. Specialiserade tillämpningar
- Karotisbruiter: Screening för karotisartärstenos.
- Fetala hjärttoner: Fetoskop eller Doppler i obstetrik.
- Vaskulär åtkomstbedömning: Arteriovenös fistel gissning/bruit hos dialyspatienter.
Bästa praxis
- Använd membranen för högfrekventa ljud (S₁, S₂, andningstoner, tarmtoner).
- Använd klockan för lågfrekventa ljud (S₃, S₄, diastoliska blåsljud, bruiter).
- Säkerställ tyst miljö; positionera patienten lämpligt (liggande, vänster sidoläge, sittande).
- Rengör membran mellan patienter för att förhindra korskontamination.
Noggrann auskultation guidar ytterligare diagnostik (EKG, ekokardiografi, bildgivning) och kliniskt beslutsfattande.
