Barney Clark gick till historien som den första människan som fick ett permanent konstgjort hjärta implanterat. Som 61-årig tandläkare från USA led han av svår, obotlig hjärtsvikt och hade inte längre något att förlora. Trots att ingreppet var helt experimentellt valde han med stor mod att ställa upp – i hopp om att kunna bidra till medicinsk forskning och rädda framtida patienter.
Den 2 december 1982 implanterades det totalt konstgjorda hjärtat Jarvik-7 i Clarks bröstkorg vid University of Utah i Salt Lake City, under ledning av kirurgen William DeVries. Hjärtat drevs av ett stort tryckluftssystem utanför kroppen, vilket gjorde patienten beroende av maskiner dygnet runt.
Clark levde i 112 dagar med det konstgjorda hjärtat innan han avled den 23 mars 1983 till följd av komplikationer.
Clarks implantation blev ett pionjärtilfälle som avsevärt framskred de medicinska studierna om hjärtat. Ingreppet visade att det faktiskt var möjligt att ersätta ett sviktande mänskligt hjärta med ett helt mekaniskt – något som tidigare bara varit teori.
Förutom detta bevis gav behandlingen forskarna värdefull data om utmaningarna vid långvarig användning av konstgjorda hjärtan, bland annat risken för blodproppar, infektioner samt problemen kring externa drivsystem. Denna kunskap lade grunden för den fortsatta utvecklingen av hjärtstödsystem och konstgjorda hjärtan som fortfarande pågår idag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online