Stressfyllda situationer kan aktivera kroppens interna larmsystem. Signaler skickas från hjärnan till binjurarna med instruktioner att frisätta kortisol som ett skyddande försvar. Men även om detta är en tillfällig nödvändighet för att avvärja fara, gör den kontinuerliga produktionen av kortisol och andra hormoner att binjurarna blir utmattade, vilket kan försämra deras förmåga att fungera korrekt.
Binjureutmattning är en term som används för att beskriva de symtom och tillstånd som uppträder i hela kroppen till följd av dåligt fungerande binjurar. Eftersom binjurarna är ett slags epicentrum för ämnesomsättningen av näringsämnen, vätskor och elektrolyter, samt för hjärt-kärlsystemets funktion, försöker kroppen kompensera för dessa störningar. Symtomen varierar, men vanligtvis upplever den drabbade en allmän känsla av trötthet och energibrist. Många söker då hjälp hos stimulantia som koffein.
Enligt Dr. Michael Galitzer, läkare med specialisering inom bioidentisk hormonersättningsbehandling och anti-aging-medicin, är sambandet tydligt: "När människor utsätts för enorm och långvarig stress kommer de att drabbas av binjureutmattning."
Binjurarna är två valnötsstora körtlar som sitter ovanför njurarna. Deras främsta uppgift är att förbereda kroppen för "kamp eller flykt" vid hotfulla eller stressiga situationer. Körtlar frisätter en rad hormoner, däribland adrenalin och kortisol, som ska hjälpa kroppen att hantera stressen. Pulsen ökar när blod och syre leds ut till musklerna som förberedelse för handling.
När stressen sedan har avtagit eller eliminerats skickas nya signaler till binjurarna att frisätta ytterligare hormoner som motverkar adrenalinets och kortisolets effekter och återställer lugnet i kroppen.
Kortisol är ett steroidhormon som reglerar blodsockret och styr vilket bränsle – fett, protein eller kolhydrat – kroppen använder för energi under stress. Denna process är dock endast avsedd att pågå under kortare perioder. Vid långvarig stress tvingas binjurarna att ständigt producera kortisol, vilket kan bli skadligt.
Ett högt kortisol kan skapa obalanser i andra hormoner, såsom DHEA och HGH. Humant tillväxthormon (HGH) bildas i hypofysen och ansvarar för tillväxt av kroppens vävnader, vilket bidrar till ökad muskelmassa och högre energinivå. HGH spelar också en roll i viktkontrollen och kan bromsa vissa av åldrandets effekter.
Ålder, stress och andra faktorer leder till att kroppens naturliga produktion av humant tillväxthormon minskar. Personer som inte själva producerar tillräckliga mängder HGH kan få tillskott ordinerat av läkare. HGH-tillskott anses kunna motverka ålderstecken, bygga muskelmassa, öka energin och främja viktminskning.
Viktuppgång är nämligen ett vanligt symtom vid binjureutmattning. Höga kortisolnivåer under längre perioder kan påverka sköldkörteln och sänka ämnesomsättningen. Dr. James L. Wilson, Ph.D. och författare till boken Adrenal Fatigue: The 21st Century Syndrome, sammanfattar det så här: "Som kroppens stresskörtlar spelar binjurarna en nyckelroll i att reglera stressens effekter. Att aktivt stödja en optimal binjurehälsa är en grundpelare i varje anti-aging-program."
Bland de risker som kopplas till HGH-tillskott finns huvudvärk, muskelvärk, inflammationer, ledgångsreumatism samt onormal tillväxt av ben och organ. Enligt National Endocrine and Metabolic Diseases Information Service kan användare av HGH-tillskott löpa risk att drabbas av så kallad adrenal kris – ett tillstånd som uppstår när binjurar eller hypofys är skadat, och som kan bli livshotande.
HGH tros i sig inte orsaka adrenal kris, men personer med brist på tillväxthormon har ofta också brist på andra livsviktiga hormoner. Den som enbart behandlas för låga HGH-nivåer kan därför i smyg lida av brist på exempelvis kortisol utan att veta om det – och just sådana brister kan utlösa en adrenal kris. Dessutom är det olagligt att använda HGH som dopningsmedel för att förbättra idrottsprestationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online