Vätskeretention, även känt som ödem, är ett obehagligt tillstånd som uppstår när för mycket vätska tränger in i och stannar kvar i kroppens mjukdelar. Även om vätskeretention ofta beror på vanliga orsaker som sällan orsakar långvarig skada, finns det situationer som kräver omedelbar medicinsk vård. Att förstå vilka omständigheter som kan leda till vätskeretention är därför viktigt för att kunna bibehålla en god hälsa och ett gott allmäntillstånd.
Vätskeretention kan ge svullnad i magen eller uppblåsthet, tillsammans med märkbara viktförändringar. När svullnaden sitter i buken kan andningssvårigheter också uppstå till följd av tryck mot mellangärdet. I allvarliga fall som drabbar armar och ben kan huden runt det svullna området sträckas ut och få en blank yta, samt spricka eller bilda sår på grund av det höga trycket. Vid lungödem fylls området kring hjärtat med vätska, vilket innebär allvarliga risker för hjärtat och kräver akut vård.
Många olika medicinska tillstånd kan leda till vätskeretention, framför allt hjärtsjukdom, njursjukdom och sköldkörtelproblem. Dessa tillstånd kräver läkemedelsbehandling för att kontrollera och eliminera risken att kroppens mjuka vävnader översvämmas av vätska. Menstruation och graviditet förknippas också med vätskeretention, vilket oftast kan hanteras genom förbättrade kostvanor och regelbunden motion.
En viktig faktor för att förebygga överdriven vätskeretention är att hålla koll på sitt saltintag. Att gå över till en saltfattig kost, eller helt utesluta salt, kan ge positiva resultat när det gäller att minska den vikt som orsakas av vätskeansamling samt svullnad i armar, ben och buk.
Svullnaden och obehaget som vätskeretention orsakar får många att söka i medicinskåpet efter diuretika, alltså vätskedrivande medel, för att bli av med överflödig vätska. Tyvärr löser denna metod inte det underliggande problemet. Faktum är att användning av diuretika kan förvärra situationen.
Den natriumförlust som diuretika medför innebär också en förlust av vatten och värdefulla mineraler som kroppen behöver. Detta kan i sin tur leda till ytterligare näringsrelaterade problem och uttorkning. Därför rekommenderas kostomläggning och motion framför diuretika, med undantag för extrema fall som rör hjärtat och där läkare ordinerat behandlingen.
Bland missuppfattningarna om vätskeretention finns tron att mer vatten i kosten skulle ge ytterligare uppblåsthet. Detta är helt fel. Tvärtom är ett av de bästa sätten att minska överskottsvätskan i kroppens mjukdelar att dricka mer vatten än vanligt.
Kroppen börjar lagra vatten när ämnesomsättningen känner sig hotad eller riskerar uttorkning, och om du inte dricker tillräckligt börjar du behålla vätskan. Att dricka minst två liter vatten per dag hjälper kroppen att minska sin vätskelagring och kan till och med hjälpa dig att tappa några kilo.
Även om fokus länge legat på kostförändringar som kan minska risken för vätskeretention, i kombination med motion och medicinering i svåra fall, tyder forskning på att även naturliga medel kan spela en roll. Bananer har visats motverka kroppens vätskelagring genom att tillföra kalium, vilket hindrar överskottsvätska från att tränga in i kroppens mjukdelar. Tranbärsjuice och kål sägs ha samma effekt.
En daglig portion yoghurt frisätter dessutom aktiva kulturer som skyddar mag-tarmkanalen och hjälper kroppen att motstå behovet av att lagra vätska, samtidigt som det minskar uppblåstheten. Kom dock ihåg att vid ihållande eller kraftig svullnad alltid bör kontakta läkare för att utesluta bakomliggande sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online