När du andas in drar mellangärdet (diafragman) ihop sig och plattas till, samtidigt som mellanribbensmusklerna lyfter revbenen uppåt och utåt. Det gör att bröstkorgen vidgas och att lungorna får mer utrymme och kan expandera.
När lungornas volym ökar sjunker lufttrycket inuti dem i förhållande till trycket i omgivningen utanför kroppen. Enligt fysikens lagar strömmar luft alltid från ett område med högre tryck till ett område med lägre tryck. Tryckskillnaden skapar därför en kraft som driver luft genom luftvägarna och ner i lungorna.
Tryckfallet i lungorna under inandning är helt nödvändigt för att luft alls ska kunna strömma in. Om trycket inne i lungorna vore exakt lika stort som trycket utanför kroppen, skulle det inte uppstå någon nettokraft som flyttar luften – och inget luftutbyte skulle äga rum.
När du sedan andas ut slappnar musklerna av, bröstkorgen och lungorna drar ihop sig igen, volymen minskar och trycket i lungorna stiger tillfälligt över det yttre lufttrycket. Då pressas luften ut ur lungorna tills tryckskillnaden har utjämnats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online