
När det är kilt ute uppstår dimman eftersom den varma och fuktiga luften från dina lungor blandas med den svalare luften utanför munnen. Vattenångan i den varma utandningsluften kondenserar då till tusentals små vattendroppar, vilka syns som ett slags dis framför ansiktet. Det är exakt samma fysikaliska process som får moln att bildas uppe på himlen – bara mycket närmare ögonen.
Hur mycket dimma du ser beror främst på luftens temperatur och fuktighet. På en kall dag kan luften innehålla betydligt mindre vattenånga, vilket gör att ångan i ditt andetag kondenserar snabbare och mer synligt. På en fuktig dag kan luften däremot rymma mer fukt, och därmed blir mindre av ångan i utandningen synlig som dimma.
Även temperaturen på själva utandningsluften har betydelse. Andas du ut varm luft – till exempel direkt efter träning – kondenserar vattenångan snabbare och dimman blir tydligare. Andas du däremot ut kyligare luft, till exempel efter att ha dragit djupa andetag av kall utomhusluft, tar det längre tid innan ångan hinner kondensera.
Storleken på vattendropparna i dimman kan dessutom variera. Mindre droppar skapar ett dis som ser mjölkvitt och diffust ut, medan större droppar ger en tätare effekt som liknar äkta dimbankar. Nästa gång du ser din utandning på vintern vet du alltså exakt vad som händer: ren kondensation i aktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online