Hyperbar syrgasbehandling vid spinal degeneration: historia, forskning och risker

En hyperbarisk syrgaskammare är en trycksatt kammare som innehåller en högre koncentration av syre än den normala atmosfären. Trycket tvingar syret djupt ner i lungorna och ut i kroppens vävnader. Behandlingen, ofta förkortad HBOT (hyperbar oxygenbehandling), anses kunna främja läkningen av skadad vävnad tack vare den förhöjda syrehalten.

Vad är hyperbar syrgasbehandling?

Under en HBOT-session andas patienten rent syre i en specialbyggd kammare där lufttrycket höjs till två till tre gånger det normala trycket. Detta gör att syre löser sig i blodplasma och når vävnader som har svårt att få syre via vanlig cirkulation. Metoden används traditionellt vid tillstånd som dykersjuka, kolmonoxidförgiftning och svårläkta sår, men har också studerats för ryggmärgsskador och spinal degeneration.

Historia

Hyperbariska kammare har använts sedan år 1662, då de under namnet "domicilium" erbjöd endast minimala tryckökningar. År 1870 började hyperbarisk terapi användas för att potentiera – det vill säga förstärka effekten av – anestesi. Under 1960-talet gav undervattensutforskningen läkare en djupare förståelse för hur högt tryck påverkar kroppen. Kammrarnas teknik utvecklades samtidigt så att högre tryck blev möjligt, vilket öppnade för användning mot anaeroba infektioner samt som komplement till strålterapi.

Behandling av spinal degeneration

Flera studier har genomförts för att undersöka HBOT:s effekt på ryggmärgen, med början redan 1976. En del av dessa studier utfördes på människor, men många genomfördes på laboratoriedjur.

I tidskriften Journal of Neurosurgery rapporterade dr Alfred C. Higgins vid Duke University att HBOT-behandling i ett mycket tidigt skede kan förhindra ytterligare skada på ryggmärgen hos försöksdjur. Fördeln var dock obefintlig om behandlingen påbörjades efter de första timmarna efter skadan.

År 1984 behandlade dr John D. Yeo vid Royal North Shore Hospital i Sydney, Australien, 27 patienter med ryggmärgsskador med hyperbar syrgasbehandling. Av dessa återfick 15 patienter en viss användbar funktion. Forskningsläget är alltså blandat: resultaten tyder på att timingen är avgörande, men bevisen för effekt vid kronisk spinal degeneration fordrar fortsatt forskning.

Varningar och risker

HBOT betraktas generellt som en säker behandlingsform, men det finns vissa risker att känna till:

• Syrgastoxicitet: För hög syrekonzentration kan skada lungvävnad och andra vävnader samt orsaka kramper.
• Gasemboli: Luftbubblor som bildas i blodkärlen kan blockera blodflödet. En emboli i kärlsystemet kan i värsta fall vara dödlig.
• Öron- och bihåletryck: Tryckförändringarna kan orsaka obehag eller skador i öron och bihålor.

Behandlingen ska därför alltid ske under medicinsk övervakning av utbildad personal på en certifierad klinik.