Biomedicinsk kloning, även kallad terapeutisk kloning, är i grunden en process där stamceller manipuleras genom skapandet av ett embryo. Embryon innehåller stamceller – en unik typ av celler som kan styras att utvecklas till vilken annan celltyp som helst som kroppen behöver. När stamcellerna har omvandlats till ny, frisk vävnad kan denna transplanteras in i patienter som behöver den.
Metoden skiljer sig från reproduktiv kloning: målet är aldrig att skapa en ny individ, utan enbart att producera vävnad för medicinskt bruk. Trots detta har tekniken väckt starka etiska reaktioner och en omfattande politisk debatt världen över.
Människor som lider av diabetes, Parkinsons sjukdom eller förlamning kan potentiellt få hjälp genom biomedicinsk kloning. Sjukdomar, olyckor och tillstånd som leder till nedbrytning av kroppsvävnad skulle kunna behandlas med transplantation av nyväxt vävnad.
Ett stort problem med dagens transplantationsvård är att organ och vävnad från givare ofta stöts bort av mottagarens immunförsvar. Stamceller som skapats med patientens eget DNA skulle däremot vara helt kompatibla med kroppens system, vilket dramatiskt skulle minska risken för avstötning.
Processen bygger på en teknik som kallas somatisk cellkärnöverföring:
1. En vuxen cell tas från patienten, och dess kärna – cellens "hjärna" som innehåller DNA:t – avlägsnas.
2. Ur en kvinnlig könscell, en äggcell, tas även kärnan bort.
3. Kärnan från den vuxna cellen förs över till äggcellen.
4. En mindre elektrisk stöt stimulerar den sammansatta cellen att börja dela sig och bilda ett embryo.
5. Från embryot skördas stamceller, som sedan styrs att utvecklas till önskade vävnader – exempelvis hjärtmuskel- eller njurvävnad.
Kring stamcellsforskning och användningen av embryon råder en mycket stor kontrovers. I samtliga fall förstörs embryot när stamcellerna har skördats, vilket gör att metoden väcker djupa etiska frågor.
Ett embryo är ett av de första stadierna av människolivet – ur det kan ett barn utvecklas. Debatten handlar i grunden om när livet börjar. Vissa menar att embryot först efter ett visst utvecklingsstadium kan betraktas som "mänskligt". Andra anser att eftersom embryot har potentialen att bli en människa är det ett liv som varken bör skapas artificiellt eller förstöras. Dessa motstridiga synsätt har präglat både lagstiftning och offentlig opinion i årtionden.
Regeringar runt om i världen har infört många lagar och regelverk som styr kloning och biomedicinsk forskning. I USA lade dåvarande president George W. Bush in veto mot lagstiftning som skulle ha utökat den federala finansieringen av stamcellsforskning, med argumentet att metoden var etiskt förkastlig. President Barack Obama upphävde senare denna policy och öppnade för ökad finansiering.
Hittills befinner sig biomedicinsk kloning fortfarande i forsknings- och testfas, och betydande framsteg krävs innan tekniken kan tas i rutinmässigt kliniskt bruk. Sedan artikeln skrevs har forskningsfältet dock utvecklats ytterligare, bland annat genom framsteg inom inducerade pluripotenta stamceller (iPS-celler), som erbjuder ett alternativ utan embryon och därmed delvis kan minska den etiska konflikten.
National Association for Biomedical Research har en webbplats, nabr.org, med rikligt med information om ämnet. Det finns också många böcker – till exempel "Law and Ethics in Biomedical Research: Regulation, Conflict of Interest and Liability" – som ingående beskriver kampen om biomedicinsk forskning i den amerikanska kongressen.
Många religiösa samfund motsätter sig biomedicinsk forskning och publicerar egna nyhetsbrev och webbplatser med sina ståndpunkter; alliancenet.org är ett exempel på en sådan sida. För en balanserad bild rekommenderas att läsa både forskarnas och kritikernas perspektiv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online