Manukahonung från Nya Zeeland har marknadsförts som ett naturligt botemedel som kan hjälpa mot en mängd olika åkommor. Anledningen är dess antibakteriella aktivitet, som anses vara överlägsen andra honungssorters. Även om inget helt tillförlitligt klassificeringssystem har tagits fram för att skilja mellan manukahonung av olika kvaliteter, fortsätter den att användas i hopp om att lindra och bota vissa besvär.
Manukahonung är en speciell typ av honung som endast produceras i Nya Zeeland. Den samlas från manukabusken (Leptospermum scoparium), som växer vilt över stora delar av landet. Honungen har länge hyllats som ett naturläkemedel mot åkommor som magsår, halsont, förkylningar, akne, hudsår, bölder, mindre brännskador, trycksår och infektioner. Den sägs även bidra till bättre allmänhälsa och ökat välbefinnande.
Enligt Dr. Peter Molan vid University of Waikato i Nya Zeeland är alla honungssorter till viss grad antibakteriella, men manukahonung är mer effektiv mot vissa bakterier tack vare sin höga halt av icke-peroxidbaserad antibakteriell aktivitet. Till skillnad från andra honungssorter neutraliseras manukahonungens effekt inte av enzymet katalas, som förekommer naturligt i människokroppen. Dess antibakteriella verkan består dessutom även när honungen utsätts för värme och ljus, och den kräver varken spädning eller konstant syretillförsel för att aktivera sina verksamma ämnen. Tack vare dessa unika egenskaper anses manukahonung vara mer effektiv än andra sorter i kampen mot bakterier.
All manukahonung är inte likvärdig. Endast vissa produkter som marknadsförs som manukahonung innehåller den eftertraktade icke-peroxida antibakteriella aktiviteten. Aktivitetsnivån beror på vilken variant av manukaplantagen honungen samlats ifrån samt på andelen manukanektar i den färdiga produkten. Sedan 1998 har begreppet "aktiv manukahonung" använts för att urskilja honung med denna speciella egenskap, men termen används numera ofta även om honung med enbart vanlig antibakteriell aktivitet, vilket kan förekomma i många andra honungssorter.
Det har funnits en hel del förvirring kring hur nivån av icke-peroxid antibakteriell aktivitet i en viss produkt bäst mäts. Dr. Molan tog fram ett klassificeringssystem kallat Unique Manuka Factor (UMF), som under en tid hjälpte konsumenter att bedöma honungens antibakteriella styrka. Systemet har dock kritiserats som opålitligt, eftersom tester på samma batch honung kan ge olika resultat. Andra metoder har därför utvecklats, bland annat mätning av innehållet av metylglyoxal (MGO), ämnet som tros ligga bakom manukahonungens unika egenskaper. Idag anges ofta både UMF- och MGO-värden på produkternas etiketter, och branschorganisationen UMFHA certifierar äkta manukahonung med verifierad aktivitet.
Det finns flera sätt att ta del av manukahonungens fördelar. Genom att äta den regelbundet kan du stödja maghälsan och det allmänna välmåendet. Honungen kan även användas som sårförband och läggas direkt på hudområden som behöver läka. Inom skönhetsvården har manukahonung blivit populär som ingrediens i ansiktsmasker, där den sägs kunna förbättra hudton och lyster. Oavsett användningsområde är det klokt att välja en produkt med dokumenterad aktivitet för bästa möjliga resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online