Psoriasis är en kronisk hudsjukdom där livscykeln för hudcellerna påskyndas kraftigt, vilket leder till fjällning samt torra, röda och kliande fläckar, enligt MayoClinic.com. Medan vissa psoriasispatienter ser sin sjukdom som lite mer än ett besvär, upplever andra symtomen som fysiskt och socialt handikappande. Vissa använder kelateringsterapi för att behandla psoriasis, även om användningen för detta tillstånd – likt användningen i allmänhet – fortfarande är mycket kontroversiell.
Orsaken till psoriasis är okänd, men det finns belägg för att en störning i immunsystemet kan ligga bakom, enligt American Academy of Dermatology (AAD). Av skäl som inte helt har klarlagts aktiveras kroppens T-lymfocyter, även kallade T-celler, vilka orsakar inflammation och en onormalt snabb omsättning av hudceller. Normalt förnyas hudcellerna ungefär var 30:e dag. Vid psoriasis krymper den cykeln till tre till fyra dagar, vilket leder till ansamlingen av silveraktiga fjäll som kännetecknar sjukdomen.
Enligt AAD finns det ingen botande behandling, utan istället en rad konventionella terapier som kontrollerar symtomen relativt bra. Dessa inkluderar orala och lokala läkemedel, ljusbehandling samt biologiska läkemedel, såsom alefacept och infliximab, som ges antingen intravenöst eller via infusion.
Kelateringsterapi utvecklades ursprungligen för att avlägsna tungmetaller från kroppen och bygger på användning av en syntetisk aminosyra som kallas etylendiamintetraättiksyra (EDTA). När EDTA injiceras i kroppen binder den till sig tungmetaller som kadmium, järn, bly, kvicksilver och zink, enligt American Cancer Society (ACS), så att dessa kan utsöndras innan de orsakar ytterligare skada. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkänner kelateringsterapi för avlägsnande av tungmetaller, men förespråkare hävdar att terapin även kan användas mot en mängd andra tillstånd, allt från hjärtsjukdom till cancer.
Den etablerade vården, representerad av organisationer som American Medical Association, American Heart Association, Centers for Disease Control and Prevention och ACS, menar att det saknas vetenskapliga belägg för att metoden fungerar mot något annat än tungmetallförgiftning. Två grenar av National Institutes of Health genomför en studie för att undersöka om kelatering har någon tillämpning vid behandling av hjärtsjukdom.
Motiveringen bakom kelateringsterapi vid psoriasis och många andra åkommor grundas på teorin att avlägsnande av spår mängder tungmetaller och andra gifter från kroppen främjar en bättre cirkulation och förbättrad allmänhälsa. Medan kelateringsterapi ursprungligen administrerades intravenöst finns den numera tillgänglig i olika orala former, och det är just denna variant som oftast rekommenderas för behandling av psoriasis.
Även om sökningar på internet ibland ger positivt laddade vittnesmål från psoriasispatienter som prövat kelatering, går det knappast att hitta substantiella bevis som bekräftar metodens effekt mot denna hudsjukdom. Intressant nog gav en sökning på webbplatsen för National Psoriasis Foundation, en organisation som aktivt arbetar för att finna ett botemedel, inte en enda träff på begreppet kelatering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online