Kroppens blod innehåller en av de allra viktigaste biokemiska jämvikterna i hela organismen: pH-balansen. För att upprätthålla ett stabilt pH tar kroppen upp eller avsätter mineraler från skelett, kroppsvätskor och mjuka vävnader. Kost, mediciner, stress och vatten är alla faktorer som påverkar och styr denna känsliga balans.
pH-nivåerna styr hastigheten på kroppens biokemiska reaktioner. Termen "pH" står för "potential hydrogen" (vätepotential) och anger graden av vätejonkoncentration i ett ämne. Ju mer obalanserade pH-nivåerna är, desto större är risken att du blir sjuk. Trötthet, slöhet och en allmän känsla av att inte må bra är vanliga symtom på obalanserade pH-nivåer. Blir pH-värdet dessutom för surt kan acidos utvecklas – ett tillstånd med ökad syrahalt i blodet.
pH-skalan går från 0 till 14, där 7,0 motsvarar neutralt. Värden mellan 0 och 6,9 representerar olika graders surhet, medan värden mellan 7,1 och 14 representerar olika graders basiskhet (alkalinitet). Ett värde på 0,3 är exempelvis mycket surt och 13,8 starkt basiskt. Omvänt är 6,7 lätt surt och 7,8 svagt basiskt. Kroppen strävar ständigt efter att hålla en lätt basisk jämvikt på 7,4.
All mat påverkar kroppens pH-balans. Livsmedel klassificeras som antingen basbildande eller syrabildande beroende på hur de påverkar urinens pH-värde. Ökar livsmedlet urinens surhetsgrad klassificeras det som syrabildande; ökar det i stället urinens basitet klassificeras det som basbildande. Syrabildande livsmedel inkluderar kött, ägg och mejeriprodukter, medan frukt och grönsaker är basbildande.
Probiotika – nyttiga bakterier som ofta förekommer i mejeriprodukter som yoghurt och gräddfil – skapar en sur miljö i matsmältningskanalen. Även antibiotika, mineraltillskott, vitaminpreparat och syraneutraliserande läkemedel kan påverka urinens pH-värde.
Mjukt vatten och destillerat vatten är surt och sänker därmed pH-nivåerna. Hårt vatten och mineralvatten är å andra sidan basbildande tack vare sitt mineralinnehåll, vilket gör att pH-nivåerna stiger.
Till de basbildande livsmedlen räknas citrusfrukter utom apelsiner, vattenmelon, mango, papaya, sparris, lök, grönsaksjuice, persilja, spenat, broccoli, vitlök, korn, meloner, druvor, äpplen, päron, kiwi, okra, squash, gröna bönor, rödbetor, selleri, sallad, zucchini, sötpotatis, quinoa, hirs, linser, vildris, majs, bananer, körsbär, ananas, persikor, avokado, morötter, tomater, svamp, kål, ärtor, blomkål, rovor, oliver, oljor, kokosnöt, kastanjer, hasselnötter och getost.
Bland de livsmedel som gör pH-balansen mer sur finns kidneybönor, plommon, färdigpackade juicer, dinkelmjöl och dinkelbröd, brunt ris, inälvsmat som lever, kallvattensfisk som torsk, ägg, sesamfrön, solrosfrön, majsolja, feta mejeriprodukter, margarin, potatis, pintobönor, vita bönor, konserverad frukt, havregryn, pekannötter, cashewnötter, kaffe, vin, fågelkött, lamm, råa mejeriprodukter, de flesta kryddor och såser, blåbär, tranbär, torkade plommon, veteprodukter, nötkött, fläsk, skaldjur, glass, jordnötter, öl och alkohol.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online