Kärnmedicin har använts sedan 1950-talet för att diagnostisera och behandla sjukdomar i hela kroppen. Metoden är ett skonsamt alternativ till kirurgi och andra smärtsamma, kostsamma och riskfyllda ingrepp, och betraktas som mycket säker. Inom kärnmedicinen används så kallade radiopharmaka – radioaktiva läkemedel – för att avbilda och behandla sjukdom.
Kärnmedicin kan användas för att behandla sjukdom genom att radiopharmaka placeras direkt i den sjuka delen av kroppen. Läkemedlen kan injiceras, sväljas eller inhaleras. Speciella bildkameror spårar de radioaktiva ämnena och ger bilder som visar både funktionen och utformningen av det undersökta området.
Tillstånd som kan diagnosticeras och behandlas med kärnmedicin omfattar bland annat stroke och Alzheimers sjukdom, lokalisering och stadieindelning av tumörer, artritförändringar, njurärrbildning, kranskärlssjukdom, avstötning efter lungtransplantation samt rubbningar i blodcellerna.
Kärnmedicinen togs i bruk första gången 1946, då sköldkörtelcancer behandlades med radioaktivt jod, och under 1950-talet blev metoden allmänt etablerad. Under de senaste femtio åren har fler former av kärnmedicin utvecklats och antalet användningsområden vuxit kraftigt. Bland milstolparna märks framtagningen av läkemedelsföreningar för cancerbehandling på 1980-talet och introduktionen av PET-kameran på 1990-talet.
Personalen som arbetar med kärnmedicinsk teknik genomgår omfattande utbildning för att säkerställa att procedurerna är trygga. Mängden radioaktivt material är låg, och patientens strålningsexponering motsvarar ungefär den vid en vanlig röntgenundersökning. Alternativen till kärnmedicinsk behandling och diagnostik innebär ofta kirurgiska ingrepp, vilka medför en betydligt större risk för komplikationer.
Det finns många utbildningsprogram för den som vill bli kärnmedicinsk läkare eller kärnmedicinsk tekniker. Varje yrkesroll kräver en specifik certifiering. För tekniker finns olika program anpassade efter vilken nivå av certifiering man eftersträvar, vilket gör yrket tillgängligt både för nybörjare och för erfaren vårdpersonal som vill specialisera sig.
Det uppskattas att cirka 16 miljoner kärnmedicinska ingrepp utförs världen över varje år. Nästan hälften av dessa gäller hjärtundersökningar, medan en stor del av resten rör cancerdiagnostik och cancerbehandling. Idag finns nära 100 olika bilddiagnostiska procedurer som bygger på kärnmedicin, och de räknas till några av de säkraste undersökningar som finns.
Procedurerna är smärtfria för patienten, och de flesta läkare behöver inte ens använda bedövning under ingreppen. Detta gör kärnmedicinen till ett uppskattat alternativ för patienter som annars skulle behöva genomgå mer påfrestande undersökningar eller operationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online