Kolloidalt silver framställs genom att man med hjälp av elektricitet suspenderar mikroskopiska silverpartiklar i vatten. Kommersiellt definieras kolloidalt silver som alla produkter som innehåller höga koncentrationer av silver i vatten eller andra ämnen. Förespråkare hävdar ofta att kolloidalt silver är ett universalmedel, medan FDA (den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten) och andra kritiker menar att det saknar medicinsk nytta och kan orsaka flera hälsoproblem.
Silvermynt har länge använts som konserveringsmedel i olika vätskor, eftersom de hindrade tillväxten av alger och andra mikroorganismer. Tidiga nybyggare i Nordamerika lade till exempel silverdollar i mjölk för att förlänga dess hållbarhet. Det första silverkolloidet, som hette Argyrol, framställdes år 1901 av den preussiske kemisten Hille Barnes. Det var det första giftfria antibiotikumet som skapades och användes för att bekämpa bakteriella infektioner. År 1937 fanns över 48 olika silverkolloider på marknaden, även om vissa var farligare än andra.
Användningen av kolloidalt silver minskade dramatiskt i mitten av 1940-talet, delvis på grund av det höga priset men främst tack vare upptäckten av moderna antibiotika. År 1990 förbjöd FDA användningen av silverkolloider i receptfria produkter, eftersom de inte uppfyllde de krav som ställts.
Kolloidalt silver säljs idag främst som kosttillskott, och är endast lagligt om tillverkaren inte gör några påståenden om hälsofördelar. Eftersom moderna bakteriestammar börjar bli resistenta mot vanliga antibiotika har intresset för kolloidalt silver som alternativ medicin ökat igen. Vissa webbplatser hävdar att kolloidalt silver är verksamt mot bland annat influensa, diabetes, cancer, hiv, förkylning och tuberkulos – men det finns inga medicinska belägg som stödjer dessa påståenden.
Kolloidalt silver används dock också i Ryssland och av Världshälsoorganisationen (WHO) som vattendesinfektionsmedel, vilket är en helt annan och mer dokumenterad tillämpning.
Den rekommenderade dagliga dosen kolloidalt silver ligger på cirka en tesked, motsvarande 10 ppm (parts per million) silver. Denna mängd härleds från den genomsnittliga mängd silver som människan redan får i sig via andra livsmedel dagligen. Kroppen klarar relativt lätt av att passera denna lilla mängd silver, och konsumtion i dessa nivåer leder sannolikt inte till farligt höga halter i kroppen.
Kolloidalt silver tas vanligtvis oralt, men finns också att köpa som kräm som appliceras på huden.
Alltför höga halter silver i kroppen kan leda till ett tillstånd som kallas argyri, det vill säga en permanent grå eller blåaktig missfärgning av huden. Detta är dock ovanligt och beror vanligen på långvarig konsumtion av stora mängder silver. Regelbunden användning kan också orsaka njurskador, magbesvär och huvudvärk. Skador på hjärna och nerver är ovanliga, men kan uppstå vid exponering för mycket stora mängder silver.
Australiens Therapeutic Goods Administration betraktar kolloidalt silver som ett betydande hot mot folkhälsan och har vidtagit åtgärder för att begränsa produktens tillgänglighet – i Australien är produkten olaglig. Många webbplatser marknadsför fortfarande kolloidalt silvers påstådda hälsofördelar, men den amerikanska regeringen har utfärdat varningar och krävt att sådan information tas bort.
Trots varningarna säljs produkten fortfarande som kosttillskott i hälsokostbutiker och hos andra försäljare av alternativ medicin. Konsumenter bör därför alltid rådfråga legitimerad vårdpersonal innan de använder kolloidala silverprodukter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online