Receptfria laxativa bör inte ges till barn utan läkarutvärdering. Medan tillfällig förstoppning ofta löser sig med kost/beteende, riskerar självmedicering att maskera allvarliga tillstånd eller orsaka skada.
Varför medicinsk bedömning först?
- Rödflaggor: Utebliven tillväxt, blod i avföring, gallig kräkning, bukdistension, försenad meconium (>48h), korsbensdimple/tupp (spinal dysrafism), hypotyreos, blyförgiftning.
- Underliggande patologi: Hirschsprungs sjukdom, anorektal malformation, cystisk fibros, celiaki, biverkning av medicin.
- Laxativrisker hos barn:
- Stimulerande (senna, bisakodyl): kramper, elektrolytbalansrubbning, katartiskt kolont vid kroniskt bruk.
- Osmotiska (PEG 3350): generellt säkra men dos måste viktbaserad; övervaka elektrolyter.
- Klysmier/analinsert: rektaltrauma, beroende, rädsla.
- Beteendemässig komponent: Uthållande p.g.a. smärta/rädsla → ond cirkel. Kräver beteendeplan, inte bara medicin.
Lämpliga steg
- Barnläkarbesök: anamnes, undersökning, tillväxtkurva, Rome IV-kriterier.
- Förstalinje: utbildning, fibrer/vätska, toalettrutin (eftermåltidssittande), belöningsdiagram.
- Vid behov: PEG 3350 (Movicol®, RestoraLAX®) på ordinerad dos. Underhåll i månader.
- Avhärdning (vid fecalom): högdos PEG eller klysmier under uppsikt.
- Uppföljning: justera dos, adressera beteende, screena rödflaggor.
Ge aldrig vuxna laxativa, mineralolja (aspirationsrisk) eller växtbaserade stimulerande till barn. Samarbeta med din läkare för säker, effektiv hantering.
