Kan hydrocefalus smitta? Så fungerar sjukdomen – fakta du bör känna till

Smittar hydrocefalus?

Hydrocefalus kan inte överföras från person till person. Tillståndet är alltså inte smittsamt, oavsett hur nära kontakt man har med en person som lever med diagnosen. Oro för att hydrocefalus skulle spridas via beröring, luftvägar eller mat är därför helt grundlös.

Hydrocefalus är ett medicinskt tillstånd som kännetecknas av en onormal ansamling av cerebrospinalvätskan (ryggmärgsvätskan) i hjärnans ventriklar, det vill säga hjärnans interna hålrumssystem. När vätskebalansen störs byggs vätskan upp, vilket leder till ett förhöjt tryck inuti skallen. Detta tryck kan i sin tur påverka hjärnvävnaden och ge upphov till olika neurologiska symtom.

Vad orsakar hydrocefalus?

Eftersom tillståndet inte smittar beror utvecklingen alltid på faktorer inom den enskilda personens kropp. Vanliga orsaker inkluderar:

• Medfödda faktorer – exempelvis avvikelser som uppkommer under fosterutvecklingen, såsom spinala dysrafier eller aqueductal stenos.
• Bblödningar – ofta i samband med för tidig födsel, där blödning i hjärnans ventriklar kan blockera vätskeflödet.
• Infektioner – såsom hjärnhinneinflammation (meningit), som kan orsaka ärrbildning och hindra vätskedräneringen.
• Tumörer – som kan blockera passagevägarna för ryggmärgsvätskan.
• Huvudskador – trauma mot huvudet kan störa produktionen eller absorptionen av vätska.

Hydrocefalus kan drabba människor i alla åldrar, från nyfödda till äldre, men symtomen ser ofta olika ut beroende på ålder och orsak.

Vanliga symtom

Hos spädbarn kan tillståndet märkas genom ett onormalt stort eller snabbt växande huvud, utspänd fontanell, kräkningar och irritation. Hos äldre barn och vuxna är vanliga tecken återkommande huvudvärk, illamående, synrubbningar, balansproblem samt svårigheter med koncentration och minne.

Behandlingsmöjligheter

Hydrocefalus är i de flesta fall behandlingsbart. Den vanligaste metoden är kirurgisk placering av en shunt – en liten ventil som leder bort överskottsvätskan från hjärnan till en annan del av kroppen där den kan absorberas. I vissa fall kan en endoskopisk tredje ventriklostomi (ETV) utföras, en metod som skapar en ny väg för vätskeflödet utan implantat.

Tidig diagnos och rätt behandling ger många människor med hydrocefalus goda möjligheter att leva ett aktivt och fungerande liv. Det viktigaste att komma ihåg är att tillståndet aldrig utgör någon smittorisk för omgivningen.