Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt användningen av intravenös kelateringsterapi med kalciumdinatriumetylendiamintetraättiksyra (EDTA) för behandling av blyförgiftning. På senare tid väljer dock allt fler patienter oral kelatering – ett nyare och betydligt mindre utforskat alternativ – i hopp om att uppnå liknande resultat eller att avlägsna andra tungmetaller från kroppen.
Kelateringsterapi bygger på användning av kelaterande ämnen, det vill säga kemikalier som "fångar" tungmetallpartiklar i kroppen så att de kan elimineras, till exempel via urinen.
Kosttillskott som säljs receptfritt, exempelvis alfa-liponsyra (ALA), cystein och EDTA, tros ha kelaterande egenskaper. Enligt teorin kan dessa ämnen hjälpa till att spola ut tungmetaller ur kroppen när de intas oralt.
Inga peer-reviewade kliniska studier har hittills dokumenterat effekterna av oral kelatering. Intravenös kelateringsterapi används dessutom kontroversiellt för att behandla tungmetallförgiftning, hjärtsjukdom, autism och andra åkommor, trots bristande vetenskaplig evidens.
Oral kelateringsterapi är inte godkänd av FDA. Intravenös kelateringsterapi betraktas endast som säker vid behandling av tungmetallförgiftning som har diagnostiserats av läkare.
Aminosyror som ALA och cystein, som intas oralt, anses generellt vara säkra. Självdiagnos och självbehandling av tungmetallförgiftning kan dock vara farligt, eftersom patienter då riskerar att inte söka medicinsk vård för allvarliga komplikationer i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online