Kolloidalt silver har traditionellt använts för att bekämpa bakteriella infektioner, desinficera medicinteknisk utrustning och avlägsna alger ur vatten. Under senare år, fram till 2011, har forskare alltmer fokuserat på att förklara de molekylära mekanismerna bakom silvrets antibakteriella och alghämmande egenskaper. Ämnet har dessutom testats som en potentiell cancerbehandling, och betydande framsteg har gjorts när det gäller en mer miljövänlig produktion av kolloidalt silver.
En artikel som publicerades i januariutgåvan 2011 av tidskriften Environmental Science and Technology sammanställde vetenskapliga studier om kolloidalt silvers användningsområden och säkerhet. Författarna konstaterade att nanosilverpartiklar, mätta i miljarddelar av en meter, har använts som antimikrobiell behandling sedan 1930-talet och varit godkända för användning sedan 1954.
Forskarna påpekade dock att de hälsorisker som diskuterats främst rört kosmetiska tillstånd, exempelvis missfärgning av huden vid direkt kontakt med kolloidalt silver. Enligt studien används kolloidalt silver idag främst som lokalbehandling mot infektioner samt för att filtrera och avlägsna alger ur vatten.
Kolloidalt silver har länge ingått som verksam beståndsdel i olika desinfektionsmedel. En studie publicerad i februariutgåvan 2011 av Dalton Transactions undersökte hur kolloidalt silver kan avdöda E. coli-bakterier i vatten.
Resultaten visade att kolloidalt silver verkar genom att störa bakteriernas atomära sammansättning. Silveratomerna kan bokstavligen dra elektroner från atomerna i de bakteriella cellerna, vilket stör mikroorganismens ämnesomsättning och försvagar cellväggen. Detta leder i slutänden till att bakterien dör.
Eftersom kunskapen om kolloidalt silvers eventuella anticanceregenskaper länge var knapphändig genomfördes en studie som publicerades i novemberutgåvan 2010 av Journal of Experimental and Clinical Cancer Research. Forskarna behandlade humana bröstcancerceller med kolloidalt silver och följde noggrant cellernas viabilitet.
Studien visade att kolloidalt silver kunde inducera apoptos, det vill säga programmerad celldöd, hos cancercellerna på ett dosberoende sätt. Utifrån sina resultat drog forskarna slutsatsen att kolloidalt silver kan ha potential som alternativ behandling vid bröstcancer hos människor, även om ytterligare forskning behövs innan klinisk användning kan övervägas.
Frågan om hur kolloidalt silver kan framställas på ett mer miljövänligt sätt undersöktes i en studie publicerad i januariutgåvan 2011 av Journal of Colloid and Interface Science. Författarna redogjorde för hur silvernanopartiklar producerats genom att låta silvernitrat (AgNO3) reagera med extrakt från frön av lusern (Medicago sativa), utan ljusmedierade förhållanden.
Bildningen av silvernanopartiklar nådde 90 procents fullbordande på mindre än 50 minuter. Studien visade att partiklar framställda vid 30 grader Celsius blev sfäriska, med diametrar mellan 5 och 51 nanometer. Forskarna fann också att en justering av pH-värdet till 11 gav silvernanopartiklar med en genomsnittlig storlek på 12 nanometer – tillräckligt små för att kunna verka på atomnivå mot patogener.
Författarna konstaterade att detta, såvitt de kände till, var den första beskrivna syntesen av silvernanopartiklar med hjälp av fröextrakt från M. sativa, vilket öppnar vägen för en grönare och mer hållbar produktion i framtiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online