Angioembolisering är en minimalinvasiv medicinsk åtgärd där bilddiagnostiska metoder, såsom röntgen eller ultraljud, används för att vägleda en tunn kateter fram till en specifik artär eller ett blodkärl. Via katetern förs särskilt emboliserande material – exempelvis mikroskopiska partiklar, metallspiraler (så kallade coils) eller små pluggar – in i kärlsystemet för att blockera eller minska blodflödet till ett bestämt område eller en viss vävnad.
Tekniken har blivit ett värdefullt alternativ till öppen kirurgi vid flera olika sjukdomstillstånd, eftersom ingreppet är skonsamt, ger färre komplikationer och möjliggör snabbare återhämtning.
Livmodermyom är godartade muskelknutor i livmodern som kan orsaka kraftig mensblödning, smärta och tryckbesvär. Vid så kallad myomembolisering blockeras de artärer som försörjer myomen med blod. När blodtillförseln upphör krymper myomen gradvis och besvären lindras ofta betydligt.
En varicocele är utvidgade, svullna vener i pungen, något som drabbar cirka 15 procent av alla män. Genom att blockera blodflödet till de utvidgade venerna kan smärta lindras och spermaproduktionen förbättras, vilket i sin tur kan öka chanserna till graviditet vid fertilitetsproblem.
Arteriovenösa missbildningar är onormala direktförbindelser mellan artärer och vener som leder till onormalt högt blodflöde och risk för allvarliga komplikationer. Angioembolisering stänger av blodförsörjningen till missbildningen och minskar därmed risken för blödning, smärta och andra symtom.
Vid svåra, livshotande blödningar – exempelvis efter trauma, i mag-tarmkanalen eller efter förlossning – kan angioembolisering användas för att snabbt lokalisera och stänga av det blödande käret. Metoden är effektiv för att stoppa blödningen och stabilisera patientens tillstånd.
Angioembolisering kan också användas för att minska blodförsörjningen till tumörer, bland annat vissa lever- och njurtumörer. Genom att begränsa blodtillförseln kan tumörens tillväxt bromsas upp eller helt stoppas. Ingreppet utförs ibland även som förberedelse inför operation för att minska blödningsrisken.
Ingreppet utförs oftast i lokalbedövning, vilket innebär att endast området där katetern sticks in bedövas. En tunn nål placeras vanligtvis i pulsådern i ljumsken eller handleden, och katetern förs därefter under kontinuerlig röntgenövervakning fram till rätt plats i kärlsystemet.
Hela proceduren utförs i regel på öppenvårdsvillkor, vilket betyder att patienten kan gå hem samma dag efter en kort tid av övervakning och återhämtning. Många upplever bara lindriga besvär efteråt, men lätt smärta eller feber kan förekomma under några dagar.
Angioembolisering är en högt specialiserad undersökning som utförs av interventionsradiologer – läkare med omfattande utbildning och erfarenhet inom bildstyrd kärlbehandling.
Risker och fördelar varierar beroende på patientens individuella situation och vilket tillstånd som ska behandlas. Vanliga risker inkluderar infektion, blödning vid stickstället eller oavsiktlig embolisering av friskt vävnadsområde. Rådgör alltid med kvalificerad vårdpersonal för personliga medicinska råd innan du beslutar dig för behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online