Vad är leukoplaki?
Leukoplaki är en klinisk term för en vit plack på den orala slemhinnan som inte kan skrapas av och inte kan klassificeras som någon annan specifik sjukdom. WHO klassificerar det som en potentiellt malign förändring, med malign transformeringsrisk mellan 1–18 % beroende på undertyp, lokalisation och dysplasigrad.
Etiologi och riskfaktorer
- Tobak (rökta och snus) – starkast association
- Alkohol – synergistisk med tobak
- Kronisk irritation (skarpa tänder, dåligt sittande proteser)
- HPV (högriska typer 16/18) – roll omdiskuterad
- Candida (kronisk hyperplastisk kandidias) – kan samexistera
- Sanguinaria (örtbaserat tandpastainnehåll) – associerad med palatinal leukoplaki
Kliniska varianter
- Homogen: Enhetlig vit, plan yta; lägre malign potential.
- Icke-homogen (spräcklig, nodulär, verrukös, erythroleukoplaki): Högre malign potential.
- Proliferativ verrukös leukoplaki (PVL): Aggressiv, multifokal, hög recidivrisk och hög transformeringsgrad.
Diagnostik
- Klinisk undersökning med fotodokumentation
- Incisionsbiopsi (guldstandard) – bedömer epitelial dysplasi (lindrig, måttlig, svår, carcinom in situ)
- Adjunakter: toluidinblåfärgning, autofluorescens, eller borstbiopsi
Hantering
- Eliminering av riskfaktorer: Rökningssläpp, alkoholverminskning, tandläkarätgärd av irritationer.
- Kirurgisk exstirpation (skalpell, laser, kryoterapi, elektrokoagulation) för dysplastiska eller högriskförändringar. Fria marginaler är avgörande.
- Topikala/systemiska medel (retinoider, beta-caroten, bleomycin) – begränsade bevis; bäst inom kliniska studier.
- Övervakning: Livslång uppföljning (var 3–6 månader initialt) på grund av fältcanceriseringsrisk.
Nyckelbudskap
Leukoplaki är en uteslutningsdiagnos som kräver biopsi. Tidig intervention och vanebrott minskar cancerrisk markant.
