Vävnader är grupper av liknande celler och deras extracyellulära matrix som arbetar tillsammans för att utföra en gemensam funktion. Den mänskliga kroppen byggs upp av bara fyra grundläggande typer.
- Epitelvävnad: Ark av tätt packade celler som täcker ytor och utkleder kaviteter. Avaskulär, polariserad och mycket regenerativ. Funktioner inkluderar skydd, absorption, sezretion och sensation. Klassificeras efter lager (enkel vs. flerlager) och cellform (platt, kubisk, cylindrisk). Körtel’épitel bildrar körtlar.
- Bindvävnad: Den mest mångsidiga typen – lös, tät och specialiserade former (brosk, ben, blod, fettväv, retikulär). Glesa celler (fibroblaster, adipocyter, kondrocyter, osteocyter) finns i riklig extracyellulär matrix (kollegen, elastin, glykosaminoglykaner). Funktioner: stöd, bindning, transport, isolering, immunförsvar.
- Muskelvävnad: Erregbar och kontraktil. Tre undertyper: Skelettmuskel (ramsrandad, viljestyrd, flerkärnig), Hjärtmuskel (ramsrandad, oviljestyrd, förgrenad med intercalerade diskar) och Glad muskel (icke-ramsrandad, oviljestyrd, spindelformad).
- Nervvävnad: Neuroner (signalöverföring) plus neuroglia (stödceller: astrocyter, oligodendrocyter, mikroglia, ependymala celler). Funktioner: sensorisk inmatning, integration, motorisk utmatning.
Organ kombinerar flera vävnadstyper; organsystem kombinerar organ. Histologi – studiet av vävnader – är grunden för att förstå både fysiologi och patologi.
