Bittergurkan (Momordica charantia) är en slank klätterväxt som både äts som livsmedel och används som läkeväxt i flera tropiska regioner, bland annat Afrika, Asien, Sydamerika och Karibien. Precis som namnet antyder är alla delar av växten – frukten, bladen och stjälken – bittra i smaken.
Bittergurka tillskrivs många medicinska egenskaper och används ofta inom naturmedicinen för att behandla diabetes, virusinfektioner, förkylning och influensa, cancer och tumörer, högt kolesterol samt psoriasis. Samtidigt finns det rapporter om flera allvarliga biverkningar, bland annat hypoglykemisk koma, hemolytisk anemi, allergiska reaktioner, läkemedelsinteraktioner och nedsatt fertilitet.
Flera studier på djur har enligt webbplatsen Rain Tree bekräftat bittergurkans blodsockersänkande egenskaper. Många av växtens kemiska beståndsdelar – däribland karantin, polypeptid P och vicin – bidrar till dess förmåga att sänka blodsockret.
Trots detta är bittergurka olämplig för diabetiker utan medicinsk övervakning, eftersom den kan utlösa hypoglykemisk koma – ett farligt lågt blodsockervärde som leder till medvetslöshet och andra allvarliga hälsoproblem. Diabetiker bör alltid rådfråga en läkare innan de använder bittergurka, och om du redan konsumerar den bör du regelbundet mäta ditt blodsockervärde, eftersom dosen av insulin eller andra läkemedel kan behöva justeras.
Enligt Drugs.com har barn rapporterats drabbas av hypoglykemisk koma efter att ha druckit te bryggt på bittergurka.
Personer med brist på enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas (G6PD) bör inte äta bittergurka. De riskerar annars att drabbas av hemolytisk anemi, ett tillstånd där röda blodkroppar bryts ner, samt av så kallad favism – vilket enligt Wellness-webbplatsen är det första varningstecknet på sjukdomen.
Typiska symtom på favism är huvudvärk, feber, buksmärtor och i svåra fall koma.
Djurstudier har visat att både frukt och blad från bittergurka har en fertilitetshämmande effekt hos honor och negativt påverkar spermaproduktionen hos hanar. Bittergurka kan dessutom utlösa missfall och påverka förmågan att bli gravid.
Växten rekommenderas därför inte under graviditet eller amning, eftersom det finns risk för fosterskador eller spontan abort.
Undvik bittergurka helt om du är allergisk mot gurkväxter eller meloner (familjen Cucurbitaceae), som inkluderar persisk melon, honungsmelon, casabamelon, nätmelon och cantaloupemelon.
Tecken på en allergisk reaktion mot bittergurka är oftast tydliga och kan visa sig som hudutslag, klåda eller andningsbesvär. Upplever du sådana symtom bör du omedelbart sluta använda växten och söka vård vid allvarliga reaktioner.
Bittergurka kan även samverka negativt med andra läkemedel. Rådfråga alltid din läkare innan du använder bittergurka om du står på någon form av medicinering.
Växten kan interagera med läkemedel som metaboliseras i levern, preparat som påverkar fertiliteten, immunhämmande läkemedel samt läkemedel som används mot parasiter.
Även om bittergurka länge har använts inom traditionell medicin är det viktigt att komma ihåg att naturliga produkter inte alltid är ofarliga. Prata med läkare eller legitimerad apotekare innan du börjar använda bittergurka, särskilt om du är gravid, ammar, har en kronisk sjukdom eller tar regelbunden medicinering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online