Lactobacillus är en viktig del av den normala floran i mag-tarmkanalen och omvandlar enkla sockerarter till mjölksyra. Mjölksyran skapar i sin tur en miljö som är bakteriedödande för andra skadliga bakterier i tarmen. Även om Lactobacillus klassas som GRAS ("Generally Recognized as Safe") av den amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA kan biverkningar förekomma när bakterien tas som kosttillskott.
Lactobacillus är en grupp grampositiva bakterier som fått sitt namn från sin förmåga att bilda mjölksyra. Bakterien ingår naturligt i den normala floran i både mag-tarmkanalen och kvinnans underliv.
Lactobacillus orsakar sällan sjukdom, och dess förmåga att producera mjölksyra samt andra biprodukter som laktas och väteperoxid gör den till en vanlig ingrediens vid framställning av fermenterade livsmedel. Bakterien finns som kosttillskott och används i många produkter, exempelvis yoghurt och inlagda grönsaker. Eftersom Lactobacillus även producerar laktas är den ett idealiskt tillskott för personer som gillar mjölk men är laktosintoleranta.
Lactobacillus som kosttillskott har flera terapeutiska effekter. Det återställer den normala tarmfloran efter en antibiotikakur och stödjer en normal matsmältning. Det hämmar också överväxt av skadliga bakterier, exempelvis vid diarré, och har en positiv effekt vid inflammatoriska tarmsjukdomar och irritabel tarm (IBS), där symtomen lindras.
Tillskottet bidrar dessutom till att stärka kroppens immunförsvar mot infektioner, såsom urinvägsinfektioner, blåskatarr och svampinfektioner. Det kan även minska förekomsten av mjölkallergi, eksem, höfeber och astma. Forskning pågår om dess effekt på luftvägsinfektioner, högt kolesterol och tumörer.
Korrekt dosering är viktigt vid intag av Lactobacillus – precis som med alla kosttillskott – eftersom negativa interaktioner med andra läkemedel eller tillskott kan skada din hälsa. Kontakta alltid din vårdgivare innan du börjar använda tillskottet.
Lactobacillus ger i regel inga biverkningar i små mängder. Hos personer som tar cirka 2 miljarder bakterieceller dagligen, med undantag för dem som återuppbygger tarmfloran efter antibiotika, kan dock mild magbesvär eller gasbildning uppstå. Detta brukar försvinna allt eftersom behandlingen fortsätter. Kombinera inte Lactobacillus med sulfasalazin, eftersom de kort- och långsiktiga effekterna av att tillskottet förstärker läkemedlets verkning inte är kända och kräver mer forskning.
Allergi mot Lactobacillus kan ge svullnad i ansikte, mun, tunga eller läppar. Det kan även orsaka utslag eller klåda, och i vissa fall tryck över bröstet eller andningssvårigheter. I sällsynta fall har Lactobacillus kopplats till infektioner i hjärtklaffarna samt allvarliga infektioner hos personer med nedsatt immunförsvar. Tillskottet rekommenderas inte för gravida kvinnor, eftersom effekten under graviditet inte är tillräckligt fastställd.
Vid misstänkt överdosering – kontakta omedelbart Giftinformationscentralen eller sök vård på närmaste akutmottagning. I Sverige kan du nå Giftinformation via telefonnummer 112 vid akuta situationer.
Lactobacillus är ett av de vanligaste probiotika – levande och nyttiga mikroorganismer som intas som kosttillskott. Bakterien producerar bakteriocin, acidofilin, acidolin och laktocidin, vilka har antimikrobiella egenskaper. Den bildar även laktas och vitamin K, och eftersom den naturligt förekommer i bröstmjölk får ammade spädbarn en starkare motståndskraft mot infektioner och sjukdomar.
Att inta Lactobacillus som kosttillskott har en betydande effekt vid flera åkommor och sjukdomstillstånd. Effekterna studeras inom en rad olika hälsoområden, och bakterien används vid behandling eller symtomlindring av förstoppning, gastrit, magsår, muntröst (torsk), urinvägsinfektioner, divertikulit och ulcerös kolit.
Bakterien är även aktuell inom forskningen om hiv/aids, cancer och Crohns sjukdom. Lactobacillus kan hjälpa till vid behandling av akne, nässelutslag och feberblåsor. Den verkar dessutom för att återställa balansen i mag-tarmkanalen – antingen genom att motverka bakteriell överväxt eller genom att bygga upp den normala floran igen, exempelvis efter en antibiotikakur. Eftersom Lactobacillus är en naturligt förekommande mikroorganism hoppas forskarna att den ska kunna erbjuda en mer naturlig behandling av dessa sjukdomar än konventionella metoder, med minimala biverkningar som resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online