1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad är en finnålskärnbiopsi? Så fungerar undersökningen

En finnålskärnbiopsi är en medicinsk procedur där en tunn, ihålig nål förs in i kroppen för att ta ut en liten kärna av vävnad som sedan granskas i mikroskop. Metoden är en av de vanligaste minimalinvasiva sätten att få fram vävnadsprov för diagnos, särskilt vid misstanke om olika former av cancer – exempelvis bröstcancer, prostatacancer och cancer i lymfkörtlar.

Så går undersökningen till

Under ingreppet används en tunn nål, ofta monterad på en spruta, för att extrahera en liten cylindrisk bit vävnad från det misstänkta eller onormala området. För att träffa rätt och undvika att skada känsliga strukturer styrs nålen med hjälp av realtidsbilder, oftast från ultraljud eller datortomografi (CT).

Ingreppet görs vanligtvis under lokalbedövning och tar bara några minuter. Det uttagna vävnadsprovet placeras på ett objektglas eller konserveras i formalin, färgas och skickas därefter till en patolog som analyserar det i mikroskop.

Vad visar analysen?

Patologen studerar vävnadens mikroskopiska struktur och cellbild för att identifiera eventuella onormala eller cancerogena celler. Genom utvärderingen av provet kan man avgöra om cancer finns eller inte, vilken typ det rör sig om samt hur tumören ser ut och beter sig.

Denna information spelar en avgörande roll för planeringen av fortsatt vård. Den styr vilka ytterligare undersökningar som behövs och ligger till grund för beslut om behandling – till exempel operation, strålbehandling eller cytostatikabehandling (kemoterapi) om det bedöms nödvändigt.

Fördelar jämfört med kirurgisk biopsi

Jämfört med en konventionell kirurgisk biopsi, som kräver ett större snitt och borttagning av mer vävnad, är finnålskärnbiopsi minimalinvasiv och orsakar patienten betydligt mindre obehag. Risken för komplikationer som blödning eller infektion är också lägre, och återhämtningstiden är kortare. Ofta kan patienten gå hem samma dag.

Undersökningens träffsäkerhet beror dock på flera faktorer: vårdpersonalens erfarenhet och skicklighet samt storlek och läge hos det område som ska provtas. I vissa fall kan provet bli för litet eller inte vara representativt, vilket kan innebära att undersökningen behöver upprepas eller kompletteras med en annan metod.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online