
Tång är en marin alg som lever i saltvatten och har använts i medicinskt syfte genom hela historien. Redan romarna använde den för att behandla utslag, brännskador och sår, medan skotska läkare på 1700-talet tog hjälp av tång för att tömma bölder på bukväggen. I århundraden har även kinesisk och japansk folkmedicin använt tång mot cancer och körtelproblem. Tack vare sitt höga näringsinnehåll är tång dessutom en välaccepterad del av kosten i stora delar av Asien.
De flesta tångarter klassificeras som röda, gröna eller bruna, och än idag forskas det kring dem och används de inom en rad olika medicinska områden. Här går vi igenom de mest intressanta användningsområdena samt vad du bör tänka på.
Alginater är naturligt förekommande polysackarider som finns i brun tång och används ofta i sårförband. Enligt dr. Michael Zapf från Zfootdoc.com kan förband gjorda av tång absorbera en stor del av den fukt som finns i ett läkande sår. Den fibrösa gel som bildas när sårvätskan möter alginatet främjar dessutom sårläkningen. Alginat från tång används även för att tillverka biologiskt nedbrytbara och mycket absorberande kalciumalginatförband.
Enligt Drugs.com visade tångpreparat i en dubbelblind crossover-studie kunna sänka blodtrycket hos medelålders patienter med lindrig hypertoni. Blodtryckssänkningen skedde via en jonbytesmekanism i preparaten. Eftersom effekten på dödligheten dock inte har bevisats betraktas tång ännu inte som en rekommenderad behandling mot högt blodtryck.
Laminaria, en polysackarid från ätbar brun sockertång, har i studier visats kunna bromsa utvecklingen av flera olika framkallade cancerformer. Man antar att ämnet stärker immunsystemets respons på de ämnen som orsakar cancer. Forskningen bedrivs dock fortfarande, och fler studier behövs innan säkra slutsatser kan dras.
Tång är rikt på jod. Var därför försiktig med kosttillskott som innehåller tång, eftersom du lätt kan överskrida det högsta rekommenderade dagliga intaget av jod (1 000 mikrogram), beroende på koncentrationen. För mycket jod i kosten kan orsaka problem med sköldkörteln. En överkonsumtion av torkad tång kan dessutom ge upphov till karotenodermi, en gulaktig missfärgning av huden.
Vissa ämnen i tång används även för att mogna och vidga livmoderhalsen, bland annat i samband med förlossningar. Denna typ av användning medför dock en betydande risk för infektioner hos både mor och barn och bör endast ske under medicinsk övervakning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online