Lobelia är en ört som länge använts inom folkmedicinen. Dess vetenskapliga namn är Lobelia inflata, men växten går även under flera andra namn, bland annat astmaört, indiantobak, vild tobak, kräkört och "vomit wort", enligt WebMD.
Det är en ettårig eller ibland tvåårig växt som kan bli upp till cirka 90 centimeter hög, med blekt gröna till gulaktiga blad. Endast delarna ovan jord används – främst bladen och fröna. WebMD rekommenderar att man alltid konsulterar en kunnig vårdgivare innan lobelia används.
Amerikanska urfolk använde ofta lobelia genom att röka den för att behandla luftvägssjukdomar som astma, bronkit, lunginflammation och hosta.
Amerikanska läkare använde lobelia under 1800-talet för att få kroppen att stöta ut gifter genom framkallad kräkning.
Lobelia är inte godkänd av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, som reglerar farmaceutiska läkemedel. Örtterapeuter använder dock örten för att hjälpa till att behandla luftvägssjukdomar. Man tror att örten kan bidra till att lösa upp slemlamringar i luftvägarna, inklusive i svalg, lungor och luftrör. University of Maryland Medical Center rekommenderar att alltid rådfråga en kunnig vårdgivare innan örten används.
År 1993 förbjöd FDA försäljning av lobelia som hjälpmedel för rökavvänjning, men det finns forskning som tyder på att lobelia kan minska nikotinets effekter, särskilt den dopaminfrisättning som nikotinet utlöser. Enligt University of Maryland Medical Center anser vissa forskare att örten har potential att hjälpa till att behandla beroenden med dopaminrelaterade problem, under korrekt medicinsk övervakning.
Örtterapeuter rekommenderar lobelia som lokal behandling mot muskelvärk, reumatiska knutor, vrickningar, blåmärken, giftsumak, insektsbett och ringorm. Eftersom lobelia kan ge farliga biverkningar krävs dock alltid professionell rådgivning för säker användning.
Inom homeopatisk behandling används lobelia var för sig eller tillsammans med andra preparat för att hjälpa patienter sluta röka, slappna av i muskulaturen, minska illamående och kräkningar samt lindra luftvägsproblem.
Lobelia betraktas som en potentiellt giftig ört enligt University of Maryland Medical Center, och dosen är avgörande för en säker behandling. Biverkningar kan omfatta illamående, kräkningar, kraftig svettning, darrningar, diarré, snabb hjärtrytm, krampanfall, mental förvirring, hypotermi, koma och i värsta fall döden. Biverkningarna kan dessutom påverkas av samspel med andra örter, kosttillskott eller läkemedel – något som ännu inte är fullständigt kartlagt.
Vissa personer löper större risk för biverkningar och bör undvika lobelia, enligt University of Maryland Medical Center. Det gäller personer med hjärt-, lever- eller njursjukdom, högt blodtryck, överkänslighet mot tobak, epilepsi eller andra krampsjukdomar, förlamning, andnöd samt personer som återhämtar sig efter chock. Gravida och ammande kvinnor bör heller inte använda lobelia.
Eftersom så lite är känt om lobelias kemiska effekter rekommenderar läkare att personer som använder vissa läkemedel eller substanser inte tar lobelia, eftersom risken för biverkningar då kan öka. Det gäller bland annat psykiatriska läkemedel, stimulantia – exempelvis läkemedel mot adhd – nikotinersättningspreparat, Chantix (ett receptbelagt läkemedel mot rökavvänjning) samt tobak.
Lobelia har en lång historia som medicinalväxt, från ursprungsbefolkningarnas traditionella bruk till modern örtmedicin. Samtidigt är örten potentiellt giftig, och säkerheten kring dosering och interaktioner är bristfälligt dokumenterad. Använd därför aldrig lobelia utan vägledning av kvalificerad vårdpersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online