Blåstång (Fucus vesiculosus) är en brunalg som växer längs USA:s norra atlant- och stillahavskuster samt längs Europas norra atlantkust och Östersjökust. Tången har länge använts inom folkmedicinen och är idag mest känd som en naturlig källa till jod.
Det är blåstångens huvudstam, så kallad tallus, som används medicinskt. Karakteristiskt för växten är dess sega, luftfyllda blåsor – därav namnet blåstång – som hjälper algen att flyta upprätt i vattnet.
Blåstången är grov och läderartad i sin konsistens, med en färg som varierar från ljusgul till brungrön. Den växer upprätt och blir vanligtvis omkring 60–90 centimeter lång.
Blåstång innehåller tre huvudsakliga verksamma ämnen: jod, alginsyra och fukoidan. Jod är det ämne som fått störst uppmärksamhet, men forskning kring fukoidan har visat på möjliga antiaging-egenskaper, vilket gjort ämnet allt mer intressant inom hudvård och kosttillskott.
Blåstång är en naturlig källa till jod, ett mineral som kroppen behöver för att bilda tyroxin – ett hormon som reglerar ämnesomsättningen. Därför använder vissa personer blåstång som kosttillskott vid hypotyreos, det vill säga en underaktiv sköldkörtel.
Om dina jodnivåer redan är normala kan extra tillskott av mineralet ställa till det i stället för att hjälpa. För högt jodintag kan nämligen leda till både hypotyreos och hypertyreos. Konsultera alltid läkare innan du börjar ta blåstång som kosttillskott, särskilt om du har sköldkörtelproblem eller använder andra läkemedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online