Hudrodnad – ofta beskriven som "flushing" – kännetecknas av en plötslig värmekänsla i ansiktet, samtidigt som huden blir synligt röd. Det finns många möjliga utlösare: social pinsamhet, ilska, stress, starka känslor, alkohol och kryddstark mat. Rodnaden kan dock också bero på underliggande faktorer som ångest, värmevallningar i samband med klimakteriet eller nedsatt blodcirkulation.
Ett antal örter kan hjälpa till att lindra dessa bakomliggande orsaker och därmed minska risken för återkommande hudrodnad. Här går vi igenom tre av de mest använda, tillsammans med viktiga säkerhetsråd.
Valeriana (Valeriana officinalis) är en ört som traditionellt används vid ångestbesvär. Den hjälper till att minska sömnstörningar och dämpar oroliga och rastlösa känslor. Valeriana ökar dessutom mängden gammaaminosmörsyra (GABA) i hjärnan, vilket ger en lugnande och avslappnande effekt.
Det krävs flera veckors regelbunden användning innan effekten blir märkbar. Valerianarot kan drickas som te: koka 2–3 gram torkad rot i en kopp hett vatten i 10 minuter och drick en kopp om dagen, gärna på kvällen för att dämpa ångesten. Alternativt kan valeriana tas i kapselform, 200 mg tre till fyra gånger dagligen.
Gravida och ammande kvinnor bör inte använda valeriana. Vid långvarig användning ska dosen trappas ned gradvis när du slutar, för att undvika abstinensbesvär. Var försiktig vid körning och vid hantering av tunga maskiner, eftersom örten kan göra dig trött. Valeriana kan även förstärka effekten av lugnande läkemedel som fenitoin, valproinsyra, alprazolam, diazepam, zolpidem, zaleplon, ezopiklon, ramelteon och amitriptylin. Undvik alkohol under hela behandlingsperioden, och observera att valeriana kan interagera med statiner, antimykotiska läkemedel och antihistaminer.
Under klimakteriet drabbas många kvinnor av värmevallningar på grund av de sjunkande östrogennivåerna i kroppen. Värmevallningarna gör att ansiktet blir varmt och att huden rodna. Svart trolldruva (Actaea racemosa) rekommenderas ofta i detta skede, eftersom örten naturligt hjälper till att balansera östrogennivåerna. En vanlig rekommendation är 20 mg två gånger per dag för att minska besvären.
Svart trolldruva får inte användas av gravida kvinnor, eftersom den kan orsaka missfall, och ammande kvinnor bör också avstå från örten. Använd inte svart trolldruva om du har bröstcancer i familjen. Bland de biverkningar som har kopplats till örten finns ledvärk, illamående, skakningar, synbesvär, kräkningar, sänkt hjärtfrekvens, huvudvärk, yrsel, diarré och buksmärtor. Personer med leverproblem bör helt undvika svart trolldruva, eftersom fall av leverskada har rapporterats i samband med användningen.
I boken The Chopra Center Herbal Handbook: Forty Natural Prescriptions for Perfect Health förklarar Deepak Chopra och Dr. David Simon att ingefära hjälper till att reglera cirkulationsprocesserna, samt att både kinesiska och ayurvediska läkare historiskt har ordinerat ingefära till personer med kalla händer och fötter. Ingefära används också traditionellt mot illamående, kräkningar, diarré, kolik, hjärtbesvär och ledgångsreumatism.
Ingefära finns naturligt i livsmedel som pepparkakor, ginger ale och ingefärsbröd, men den totala konsumtionen bör inte överstiga 4 gram per dag. Du kan även ta ingefära i kapselform – upp till 2 000 mg fördelat på flera doser under dagen – för att lindra cirkulationsproblem som kan ligga bakom hudrodnaden.
Vid överdriven konsumtion kan biverkningar uppstå, bland annat irritation i munnen, diarré, magbesvär och halsbränna. Personer med gallsten bör inte använda ingefära utan att först rådfråga läkare, och örten bör undvikas inför planerade kirurgiska ingrepp. Även om du använder blodförtunnande läkemedel eller aspirin bör du avstå från ingefära, eftersom det kan öka risken för blödning.
Innan du påbörjar någon form av örtbehandling är det klokt att prata med läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal, särskilt om du tar regelbundna mediciner, är gravid eller ammar, eller lever med någon kronisk sjukdom. Örter kan utgöra ett värdefullt naturligt stöd, men de ersätter inte en medicinsk utredning eller behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online