Aloe vera har i århundraden använts som medicinalväxt tack vare sina lugnande och läkande egenskaper. Växtens gel kan bilda en skyddande, lenande hinna över huden och främja sårläkning, medan saften från bladets insida har en laxerande verkan som stimulerar tarmrörelserna.
I tusentals år har gelen från aloe vera-bladens köttiga delar använts för att behandla hudproblem, brännskador och sår. Redan de gamla egyptierna hyllade växten som "odödlighetens växt", och den har genom historien ingått i både folkmedicin och skönhetsritualer världen över.
Enligt en monografi framtagen av Natural Standard Research Collaboration finns det goda vetenskapliga belägg för att aloe kan hjälpa mot mjäll, psoriasis och herpes i underlivet hos män. Gelens fuktande och inflammationsdämpande egenskaper gör den dessutom till en vanlig ingrediens i krämer, lotioner och produkter för efter solbad.
Lateks – det gulaktiga ämnet som finns strax under bladets skal – har traditionellt använts som laxermedel. Eftersom aloe tas via munnen kan det orsaka biverkningar som magkramper och diarré, varför försiktighet rekommenderas. Längre tids regelbundet bruk bör inte ske utan medicinsk rådgivning.
Runt om i världen serveras aloe som en söt juice-dryck, oftast bestående av vatten, aloe vera-gel och socker. Drycken är särskilt populär i Asien, där den ofta säljs med synliga gelbitar, och marknadsförs ibland som ett uppfriskande alternativ med potentiella hälsofördelar.
Forskare studerar om aloe kan komma till användning vid behandling av cancer och vissa blodsjukdomar. Man misstänker att molekylen acemannan, ett polysackarid i gelén, kan stimulera kroppens egen förmåga att bekämpa sjukdomar. Forskningen befinner sig dock fortfarande i ett tidigt skede, och fler studier krävs innan säkra slutsatser kan dras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online