Pestskråp (Petasites hybridus) är en växt som innehåller flera aktiva ämnen som tillskrivs olika medicinska egenskaper. Som växtbaserat kosttillskott har pestskråp använts för allt från höfeber till huvudvärk. Här får du en översikt över växtens ursprung, dess traditionella användningsområden, vad forskningen visar och vilka risker du bör känna till.
Pestskråp är hemmahörande i Europa, norra Afrika och sydvästra Asien. Växten har länge funnits tillgänglig i Europa som medel för migränprevention och börjar nu också få fotfäste i USA.
Pestskråp har tillskrivits många olika hälsoeffekter och har bland annat använts som behandling vid:
Pestskråp har använts som medicinalväxt i många århundraden. Den antike grekiske läkaren Pedanius Dioscorides använde växten för att behandla hudsvår. Under medeltiden togs pestskråp även i bruk mot pest och feber.
En studie som publicerades i British Medical Journal i januari 2002 visade att pestskråp verkade lika bra som en konventionell behandling mot höfeber. Även vid migrän har standardiserade pestskråpsextrakt uppvisat lovande resultat i kliniska studier, vilket bidragit till växtens popularitet inom naturmedicinen.
Pestskråp kan orsaka biverkningar som trötthet, rapningar, magbesvär, diarré, kliande ögon och huvudvärk. Allvarligare biverkningar innefattar astma, leverskada och allergiska reaktioner – till exempel utslag, nässelutslag och klåda, svullnad i mun, läppar, tunga eller svalg, samt pipig andning eller andra andningssvårigheter.
Tänk på att färsk pestskråp innehåller pyrrolizidinalkaloider, naturligt förekommande ämnen som kan skada levern. Använd därför endast preparat som är märkta som fria från pyrrolizidinalkaloider, och konsultera alltid läkare eller apotekspersonal innan du börjar ta ett nytt kosttillskott – särskilt om du är gravid, ammar eller regelbundet tar läkemedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online