Amerikas förhållande till marijuana har alltid varit ambivalentt. Som en uråldrig sakramentsväxt och industriell gröda odlades hampa på många koloniala plantager, men växten hamnade i konflikt med ett nätverk av industriella, sociala och säkerhetspolitiska intressen som under 1900-talet gick samman för att göra den olaglig. Marijuana är en växt med en lång gemensam historia tillsammans med mänskligheten – använd både som fysisk och andlig näring. Trots detta är den olaglig att inneha i USA och många andra västerländska länder. Förbudet har dock inte hejdat populariteten: varje år säljs marijuana för tiotals miljarder dollar enbart i Amerika.
Marihuana är en angliciserad variant av det folkliga namnet på de torkade honblommorna och de underliggande bladen från växterna Cannabis sativa och Cannabis indica, vilka vanligtvis röks. Den vanligare stavningen är "marijuana". Termen kommer från det spanska namnet på cannabis, som även kan skrivas "mariguana", och ligger bakom det engelska smeknamnet "Mary Jane". Den internationellt vedertagna vetenskapliga benämningen är dock "cannabis".
Marijuana – de torkade bladen och honblommorna från cannabisplantan – innehåller den psykoaktiva föreningen delta-9-tetrahydrocannabinol, mer känt som THC. Utöver denna finns upp till 66 andra cannabinoider med varierande farmakologisk aktivitet. Dessa ämnen binder till åtminstone fyra cannabisspecifika receptorer i hjärnan. THC ger effekter som uppvisar drag av både stimulantia, lugnande medel och hallucinogener, vilket gör substansen svår att klassificera. Kortsiktiga effekter inkluderar ökad puls, sänkt blodtryck, muskelavslappning, minskat ögonintryck samt subjektiva förändringar i sinnesupplevelsen.
Förekomsten av cannabinoidreceptorer på nervceller tyder på att människans relation till cannabis har mycket djupa rötter. Arkeologiska fynd visar att marijuana faktiskt röks redan för omkring 5 000 år sedan. Växten var känd bland de gamla hinduerna i Nepal, som kallade den "ganjika" på sanskrit. Bruket hos assyrierna, hebreerna och sufier är väl dokumenterat. Även om användningen aldrig helt upphörde gjorde USA växten olaglig att inneha utan statlig stämpel år 1937, och den klassificerades senare som ett narkotikum i klass I – kategorin som är reserverad för de farligaste och mest beroendeframkallande drogerna. Paradoxalt nog använde Office of Strategic Services, CIA:s föregångare, marijuana som ett slags "sanningsserum" för att utvinna information från misstänkta under 1940-talet.
Trots det federala förbudet har flera amerikanska delstater infört så kallade compassionate use-lagar som tillåter begränsade mängder marijuana och levande växter för personer med legitima medicinska diagnoser och läkarintyg. Kalifornien licensierar till och med statliga medicinska dispensärer som säljer cannabisderivat i flera olika former. Den vanligaste konsumtionsformen är fortfarande marijuancigaretten, allmänt kallad "joint". Målinriktad avel för ökad styrka har gjort dagens sorter flera gånger starkare, det vill säga med betydligt högre THC-halt, än de sorter som var tillgängliga för bara några decennier sedan. Kritiker av medicinsk marijuana anser att de långsiktiga effekterna av dessa starkare varianter inte är tillräckligt väl studerade för att motivera en legitim medicinsk användning.
Otvivelaktigt har marijuana verkligen blommat som en del av amerikansk kultur och medicin. År 2006 publicerade ABC News en rapport som visade att cannabis var USA:s största kontantgröda. Med ett värde på 35,8 miljarder dollar per år översteg intäkterna från marijuana värdet av majs och vete tillsammans. Förbudets uppenbara misslyckande och den enorma produktionsvolymen har fått även konservativa politiker att överväga avkriminalisering och beskattning. Denna återkommande fråga verkar dock alltid ha sina anhängare, men aldrig tillräckligt många för att förändra lagstiftningen. USA:s högsta domstol har dessutom fastställt att straffdomar mot statligt licensierade medicinska användare och odlare står sig enligt federala lagar – marijuana förblir därmed olagligt så länge kongressen inte agerar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online