Gurkmeja (Curcuma longa) är en ört med en medicinsk historia som sträcker sig över 4 000 år. Dess verksamma ämne, kurkumin, är en kraftfull antioxidant. Gurkmeja visar lovande resultat vid behandling av mag- och tarmbesvär, sänkning av kolesterolnivåer, minskning av inflammation, förebyggande av blodproppar samt bekämpning av vissa cancerformer och infektioner – men ytterligare studier krävs för att fastställa gurkmejans effekter på människor.
Gurkmeja och andra örter bör helst användas under överinseende av en legitimerad vårdpersonal. Gurkmeja och kurkumin betraktas generellt som säkra i rekommenderade doser, men det finns flera försiktighetsåtgärder att tänka på om du planerar att använda dem.
Om du har en blödningsrubbning bör du inte använda gurkmeja på grund av dess blodförtunnande egenskaper. Den kan öka risken för livshotande inre blödningar, inklusive hjärnblödning. Gurkmeja kan dessutom förstärka effekten av blodförtunnande läkemedel som warfarin, klopidogrel och acetylsalicylsyra.
Gurkmeja kan även samverka med antiinflammatoriska läkemedel av typen NSAID, exempelvis ibuprofen och naproxen. Risken för blödningar och blåmärken ökar dessutom om gurkmeja kombineras med andra örter som är kända för att bromsa blodkoaguleringen, såsom kvann, nejlika, danshen, vitlök, ingefära, ginkgo, panaxginseng, rödklöver och videbark.
Stora mängder gurkmeja under en längre tid kan leda till magbesvär, illamående, diarré eller magsår. Gurkmeja kan öka produktionen av magsyra när den tas tillsammans med läkemedel som cimetidin, esomeprazol, famotidin, lansoprazol, omeprazol och ranitidin. Har du gallsten, gallblåsesjukdom eller blockerade gallgångar bör du alltid rådfråga en läkare innan du använder gurkmeja.
Har du diabetes bör du prata med din läkare innan du tar gurkmeja, eftersom örten har blodsockersänkande egenskaper. I kombination med diabetesmediciner som sänker blodsockret kan gurkmeja förstärka dessa läkemedels effekt, vilket riskerar att ge för låga blodsockervärden.
Enligt University of Maryland Medical Center betraktas den mängd gurkmeja som normalt används i matlagning som säker. Använder du däremot kosttillskott med gurkmeja och är gravid eller ammar bör du undvika dem. Det har nämligen inte fastställts huruvida gurkmetillskott är säkra – eller osäkra – för det ofödda barnet eller det ammande spädbarnet.
Gurkmeja kan orsaka kontakteksem. I sällsynta fall kan den också utlösa en allvarlig, livshotande allergisk reaktion som kallas anafylaxi vid hudkontakt. Vid långvarig utvärtes användning kan gurkmeja dessutom ge huden en gulaktig missfärgning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online