Probiotika är bakterier som normalt finns i människans tarmar. De kallas ofta för "goda bakterier". Probiotika konsumeras som kosttillskott för att förebygga eller behandla vissa sjukdomar samt främja allmän hälsa. Det finns dock inte särskilt mycket forskning som stödjer användningen av probiotika, och fler vetenskapliga studier behövs för att fastställa deras exakta nytta och korrekta dosering. Informera alltid din läkare om att du tar probiotika.
Vår kropp innehåller både goda och dåliga bakterier. Hos en frisk person är balansen mellan dessa avgörande för välbefinnandet. När de dåliga bakterierna överväger de goda påverkas vår övergripande hälsa negativt.
Antibiotika gör ingen skillnad mellan goda och dåliga bakterier utan dödar båda. Att ta probiotika samtidigt som du använder antibiotika hjälper till att återställa de goda bakterierna och kan motverka biverkningar som antibiotika orsakar, exempelvis matsmältningsbesvär, gaser och uppblåsthet. Vissa sjukdomsframkallande bakterier, svampar och parasiter kan tränga in i kroppen och störa balansen mellan goda och dåliga bakterier. Forskare undersöker nu om probiotika kan stoppa eller hämma deras tillväxt.
Vissa livsmedel innehåller naturligt probiotika. Yoghurt är ett välkänt exempel – Dannons Activia är en yoghurt som marknadsförs med just denna funktion. Även fermenterad och ofermenterad mjölk, vissa juicer samt sojabaserade drycker innehåller probiotika.
Mer forskning behövs för att kunna ge svar om säkerheten vid intag av probiotika, särskilt när det gäller små barn och äldre. Biverkningarna är i allmänhet milda, om de ens uppstår, och rör oftast matsmältningen – exempelvis gaser eller uppblåsthet som vanligtvis går över efterhand.
Se alltid till att diskutera ditt användande av probiotika med din läkare, eftersom probiotika inte ska ersätta konventionell medicinsk vård.
Det finns inget fast tidsschema för användning av probiotika. Vad gäller lindring av magbesvär kan du känna förbättring inom några dagar till några veckor. Eftersom bakterierna redan förekommer naturligt i kroppen kan du fortsätta att ta probiotika dagligen.
Du kan också använda dem periodvis, efter behov, exempelvis i samband med antibiotikabehandling eller när du drabbas av magbesvär. Det finns inga fasta regler för hur länge eller hur ofta man ska ta probiotika – användningen är helt upp till dig som individ.
Det finns flera olika typer av probiotika på marknaden, men de vanligaste är Lactobacilli och Bifidobacteria. Varje typ erbjuder olika fördelar.
Lactobacilli hjälper till att smälta mejeriprodukter, behandlar diarré i samband med antibiotikabehandling och förhindrar överväxt av sjukdomsframkallande mikrober som E. coli och salmonella. Bifidobacteria producerar syror som hjälper till att balansera pH-nivån i tarmarna. Den bidrar även till att begränsa bakterier som bildar nitrater – ämnen som är giftiga för tarmen och kan leda till cancer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online