Noniväxten, även känd som indiskt mullbär, stor morinda, nono och mengkudu, är en liten tropisk växt som trivs i skuggiga skogar och på sandiga stränder. Nonijucen utvinns från växtens frukt, som innehåller höga halter av kostfiber och kolhydrater. Många naturläkare och traditionella kulturer tillskriver noniväxten och dess juice läkande egenskaper. Trots dessa påståenden har konsumtion av noni inte visats kunna bota cancer, även om den kan bidra till att stärka immunförsvaret.
Noni, eller Morinda citrifolia som den heter inom vetenskaplig nomenklatur, är ett litet tropiskt fruktträd som tillhör familjen måreväxter (Rubiaceae). Även om växten ursprungligen kommer från Asien växer den idag i hela Stilla havsregionen, där Tahiti är särskilt känt för sin noniproduktion. Varianter av växten finns också på Hawaii samt i delar av Asien, Sydamerika och Karibien.
Växten bär små vita blommor och en potatisstor grön frukt med en karakteristisk, genomträngande lukt. Frukten kan ätas både kokt och rå, men är idag mest tillgänglig i form av flytande koncentrat eller juice.
Det är allmänt accepterat att invånarna i Franska Polynesien tog med sig noniväxten från Sydostasien för ungefär 2000 år sedan. Kapten James Cook dokumenterade fruktens användning redan i slutet av 1700-talet. Under andra världskriget uppmanades soldater stationerade i Polynesien av lokalbefolkningen att äta noni för att få mer styrka och energi.
Noni har konsumerats som folkmedicin i århundraden. Bladen, som bryggs till te, används mot matsmältnings- och magbesvär. Inom traditionell polynesisk medicin används noni bland annat mot förstoppning, hudinflammation, infektioner samt problem med tandkött och hals. I Malaysia används upphettade noniblad för att lindra bröst- och andningsbesvär.
Kommersiellt introducerades nonijuice först 1995 av David Marcus, grundare av Hawaiian Herbal Blessings Inc. Idag marknadsför fler än 200 företag produkter baserade på nonijuice världen över.
Noniväxten innehåller höga halter av C-vitamin, niacin, järn och kalium. Forskare har identifierat 23 olika fyrokemikalier i växten – det vill säga naturliga växtämnen som kan hjälpa till att förebygga sjukdomar. Bland dessa finns alkaloiden damnacantal, som hämmar enzymet tyrosinkinas och i studier på möss har uppvisat anticanceregenskaper. Studier har också visat att nonijuice kan hämma bildningen av cancerceller hos råttor, och laboratorieförsök tyder på att juicen kan förbättra fysisk uthållighet.
Dessa resultat kommer dock huvudsakligen från djur- och laboratoriestudier som ännu inte bekräftats i kliniska prövningar på människor. Därför går det inte att dra några säkra slutsatser om huruvida noni har någon effekt vid cancerbehandling hos människor.
Studier in vitro och på djur har visat att noni har antibakteriella, antivirala, immunstyrkande och smärtstillande egenskaper. Det rapporteras att noni kan hjälpa vid besvär som förkylningar, diabetes, högt blodtryck, depression, mensvärk, luftvägsproblem, feber, magproblem och artros. Det finns dock inga fasta vetenskapliga belägg för att noni faktiskt är verksamt mot något av dessa tillstånd.
Däremot är noni rikt på antioxidanter, C-vitamin och A-vitamin. American Cancer Society rekommenderar visserligen en kost rik på antioxidanter som en del av cancerförebyggande livsstil, men noni ska inte betraktas som något mirakelmedel.
Noni rekommenderas inte för gravida eller ammande kvinnor, eftersom frukten historiskt har använts för att framkalla abort. Personer med lever- eller njursjukdom bör också undvika noni. Frukten innehåller nämligen stora mängder kalium, vilket kan vara farligt för personer med kronisk njursvikt. Dessutom kan innehållet av antrakinoner bidra till leverskador vid långvarig eller hög konsumtion.
Rådfråga alltid läkare innan du börjar använda noniprodukter, särskilt om du tar regelbundna mediciner eller har någon underliggande sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online