Biotin spelar en central roll i kroppens ämnesomsättning av kolhydrater, fett och protein. Genom sitt deltagande i dessa biologiska processer bidrar vitaminet till att hålla kroppen försedd med energi.
Biotin är ett B-vitamin som verkar som koenzym i en rad metaboliska processer. Det är nödvändigt för bildningen av fettsyror och glukos samt för omvandlingen av aminosyror till blodsocker som används som energikälla.
Biotin upptäcktes ursprungligen i slutet av 1930-talet i samband med forskning om hönsens kostbehov. Forskarna kunde då fastställa att ett glykoprotein som kallas avidin, vilket förekommer i äggvita, kan binda biotin och därigenom hindra dess upptag i kroppen.
Biotin finns naturligt i flera livsmedel, bland annat lever, blomkål, lax, bananer, äggulor, morötter, baljväxter och svamp. Vitaminet återfinns också i bryggerijäst och näringsjäst.
Eftersom det dagliga behovet av biotin är relativt litet är verklig brist ovanligt. Emellertid kan frekvent konsumtion av råa ägg eller alkohol leda till att kroppen inte får i sig tillräckligt med biotin.
Brist på biotin kan ge upphov till håravfall, hudutslag, höga kolesterolvärden och andra hjärt-kärlproblem. Även metabola komplikationer kan uppstå, exempelvis lågt blodsocker, förhöjda halter av ammoniak i blodet samt acidos.
Tarmsjukdomar kan leda till biotinbrist om en obalans i tarmfloran föreligger. En kost som saknar biotinhaltiga livsmedel kan även den bidra till brist, även om detta inte är särskilt vanligt.
Tillskott av biotin kan användas vid genetisk benägenhet för biotinbrist, efter kirurgisk borttagning av magsäcken eller vid seborroiskt eksem hos spädbarn (vaggskorp). Det finns däremot få vetenskapliga belägg för att biotin skulle vara effektivt vid behandling av akne, eksem eller håravfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online