Val av antiepileptikum (AED) kräver noggrann utvärdering av kontraindikationer och patientspecifika riskfaktorer. Insatserna är höga – teratogenicitet, organtoxicitet och interaktionsrisker kan överväga anfallsbehandlingsfördelar.
- Graviditet och fertilitet: Valproat är starkt teratogent (neuralrörsdefekter, neuroutvecklingspåverkan); kontraindicerat hos kvinnor i fertil ålder om inget alternativ finns. Levetiracetam, lamotrigin, och karbamazepin har bättre (men inte riskfria) profiler. Effektiv konception och prekonceptionsrådgivning är obligatoriska.
- Leverskada: Valproat, karbamazepin, fenytoin, fenobarbital bär hepatotoxicitet risk. Allvarlig funktionsnedsättning motiverar undvikande eller dosreduktion med alternativ (levetiracetam, lacosamid, brivaracetam – minimal hepatisk metabolism).
- Njursvikt: Njurklirade AED (gabapentin, pregabalin, vigabatrin, karbamazepin-10,11-epoxid) ackumuleras → toxicitet. Dosjustera efter eGFR eller byt till hepatiskt klirade medel.
- Överkänslighet/allergi: Undvik specifikt AED och korsreaktiva medel (aromatiska AED: karbamazepin, fenytoin, fenobarbital, lamotrigin delar HLA-B*15:02 risk för SJS/TEN i asiatiska populationer).
- Hjärtsjukdomar: Fenytoin, fenobarbital, karbamazepin påverkar ledning (PR/QRS-förlängning); undvik eller övervaka nära vid ledningssjukdom, hjärtsvikt, kanalopati.
- Genetiska/neurologiska störningar: Dravet-syndrom förvärras med natriumkanalhämmare (karbamazepin, fenytoin, lamotrigin); genetisk testning vägledar val.
- Läkemedelsinteraktioner: Enzyminducerande AED (karbamazepin, fenytoin, fenobarbital, primidon) minskar effekt av p-piller, antikoagulantia, många cytostatika, antivirala. Fullständig läkemedelsrekonsiliering avgörande.
Klinisk process
Neurologer genomför grundlig anamnes, läkemedelsgenomgång, baslinjeprover (LFT, Hb, njur, elektrolyter), och ofta farmakogenetisk testning före AED-initiering. Patienter bör diskutera reproduktiva planer, komorbiditeter och alla läkemedel/tillägg innan terapi start.
